Tankar i repris

Häromdagen läste jag ett inlägg på Humanistbloggen. Inlägget byggde på ett förslag till uttalande som Sam Harris hade skrivit. Ett förslag som Sam tycker att alla anständiga anhängare av Islam borde skriva under på.

I sitt förslag skriver Sam bland annat att Islam måste mogna, eller växa upp.

Jag har varit inne på den tanken själv. Här under är ett klipp från en bloggpost jag skrev för ett tag sedan.

"Tänk om det är så, att precis som en tanke och en ide kan mogna och utvecklas, så mognar och utvecklas även religioner. Vart hamnar vi då?

Islam grundades av Mohammed som dog år 632. Religionen bygger på uppebarelser som Mohammed fick av Ärkeängeln Gabriel som vi alla känner igen från kristendomen. Dessa uppenbarelser skrevs ner efter Mohammeds död och blev Koranen. (Detta är en ganska så förenklad redogörelse men i stora dra rätt.)

Skulle vi nu göra en jämnförelse i religiös mognad mellan islam och kristendomen så befinner sig alltså islam
ungefär där kristendomen befanns sig på 1300-talet.

På 1300-talet hade inte ens en av de mörkare kapitlen i kristendomen startat på riktigt. Jag tänker naturligvis på inkvisitionen och häxjakten som var som värst mellan 1400 och 1600-talet även om den startade via ett dikret, eller Bulla från Påven Johannes XXII år 1320.
På 1300-talet började man i de kristna länderna att hämta sig från Korstågens som precis avslutats. En annan inte fullt så ärorik tid i kristendomens historia.
Nu ägnade man sig man istället mest åt att slakta och utplåna judar var helst man kunde hitta dom.

En annan höjdpunkt för kristendomen under 1300-talet är att man 1340 inför avlatsbrev. Detta innebär att företrädelsevis rika personer kan köpa sig fria från synder genom att skänka stora belopp till kyrkan.

"Reformationens Morgonstjärna " teologen John Wycliffes opposition mot traditionella kyrkliga doktriner leder till att han fördöms av synoden i London och blir avstängd från Oxforduniversitetet. Hans frukansvärda brott var bland annat att han låg bakom den första översättningen av bibeln till engleska. Att var och en som kunde läsa skulle kunna läsa och tolka bibeln var en fruktansvärd tanke som måste bekämpas med alla medel.

Nu vill jag med detta inte säga att utövare av islam idag på något sätt skulle bete sig på det sätt som kristna gjorde på 1300-talet.

Det som är farligt idag är fundamentalister. Oavsett om det är religiösa fundamentalister, kristna eller islamistiska, rasbiologiska fundamentalister eller andra typer av fundamentalister så ligger faran i den fanatism som går hand i hand med fundamentalism.

En liten passus i detta är att islam, precis som kristendomen är uppdelad i flera olika inriktningar. De två största islamisktiska inriktningarna är Sunni och Shia. Ungefär 90 procent av alla muslimer är sunni och 10 procent är shia.



(bilden är hämtad från Dogma, en helt underbar film)"

Beslut!

Inte på något sätt ett livsavgörande bestlut, men ändå.

En överskådlig tid har nu förflutit och jag har beslutat upphöra med granskningen av kommmentarer.

Jag har också beslutat att byta tangentbord.






(bilden är oblygt snodd från Göterborgs Universitet)

Lord Of The Rings

Alla tre filmera i sviten Sagan Om Ringen har ju snurrat på TV3 i helgen. Själv såg jag ingen av dom eftersom vi hade tittat igenom Extended Edition på DVD för bara ett par veckor sedan.
Men jag kom att tänka på en scen som inte kom med i filmen, inte ens i den utökade versionen.

Så här kommer ett klipp där Michael Jackson presenterar en alternativ version av scenen: The Council of Elnrod.



Oavsett om ni har sett filmerna eller inte tycker jag att ni skall läsa (eller lyssna) på böckerna. Även om filmerna är fantastiska så är böckerna ännu bättre.


Vattnets Magiska Kraft

Jag har tidigare skrivit, och i viss mån gjort mig lustig över Homeopatins totalt ovetenskapliga och löjliga teori om att vatten skulle ha ett minne.

Ändå måste jag erkänna att vatten har en del mystiska och oförklarliga egenskaper. Vet ni till exempel att vatten är ett av de få ämnen som blir lättare när det övergår i fryst tillsånd. I stort sett alla andra ämnen blir tyngre när dom stelnar, eller fryser. Om vatten vore som alla andra ämnen skulle aldrig bandy, hockey, pimpling, långfärdsåkning, angling och andra aktiviteter som kräver is ha funnits. Jag lämnar frågan om det är bra eller dåligt upp till läsaren.

De finns en annan sak som vatten är bra till och som visar på vattnets egendomliga egenskaper, och det är reducering.

Jag har under eftermiddagen och kvällen ägnat mig åt att göra en fond.

Resterna från gårdagens kräftfrossa har under den senare delen av dagen kokats tillsammans med lök, morötter, Sherry, chilli och......vatten.
Klockan är nu halv nio och jag har hällt i och kokat bort 6 liter vatten. För varje liter vatten jag kokar bort blir fonden lite godare. När jag är uppe i 8 eller 9 liter kommer fonden att explodera och bli sagolik! Det vet jag av erfarenhet.

Varför är det så? Kan det bero på att jag rör vattnet i olika mönster. Ibland till höger och ibland till vänster. Under långa stunder får det stå orört. Även om det mesta av vattnet är borta så smakar det som är kvar gudomligt.

Så jag undrar, om allt vatten jag har kokat bort på något vis lämnar kvar minnet av kräftsmaken i fonden? Eller är det så att processen med reducering extraherar smakämnen?

Ja inte vet jag, men roligt är det i alla fall. Och gott blir det!

Kassa Apparater

Jamen titta vad man kan roa sig med här i Byn på Torsdagskvällarna.


Undrar just om man kan få måla av en kort hårig modell?


Eller kanske blå bär? Det är ju säsong för dom nu, även om det är ganska ont om dom.


Fram emot december kanske man kan få måla av jul granar, fulla med jul grans belysning, jul tomtar och annat roligt som hör vintern till.


Jag kanske ska ta och packa min målar pensel och anmäla mig!


Fast nu skall jag inte raljera för mycket. Det kan ju faktiskt vara så att det är en intresse förening för personer med den något annorlunda böjelsen att bara måla av kvällar? Vad vet jag?

Överarbetat?

Hur lång tid tar det för er att göra varma mackor?

För mig tar det mellan 1  och 1 ½ timme. Lika lång tid som det tar att göra en Lasagne eller en tre rätters grillmiddag inklusive salsor, dipper och någon sorts potatisvariant.

Eftersom vi  var lite sugen och hade svamp hemma så tänkte jag slänga ihop några varma mackor. Snabbt och enkelt!

Så jag hackade ihop svampen med en färsk chilli, kryddade och stekte i mycket smör. Alltså smör, inte Milda eller något annat substitut.

Smakade av svampen och den var skitgod. Men kan bli bättre tänkte jag. Så jag reducerade ca 2 dl gott rödvin och en skvätt balsamvinäger i svampen.
Jamenvisst! Det blev godare.
Hmmmmm...hur gör man något gott ännu godare? Jo man tillsätter grädde! Så nästa steg blev att hälla i 5 dl grädde och låta det koka ner till en härligt krämig stuvning.

Hustrun fick Mozzarella på sina och jag hyvlade över västerbottenost på mina.

Så nu, efter ca 90 min efter jag  började är det dax att njuta av ett par enkla varma mackor!


Fredag.....

Kära dagbok!

Jag är trött, var uppe sent och klev upp tidigt. Hjärnan känns som utskiten äppelmos. Koffein och snus hjälper marginellt.
Huset är BF i helgen och jag tänker äta kräftor, dricka öl och somna tidigt. Hustrun som inte äter havsspindlar får bakad potatis med laxröra, hon får vitt vin och somnar nog också tidigt.

Månstrålens Mighty Miracle, malteservalpen Malte är med mig på jobbet.

Förutom att han lämnat en liten hög och ett par pölar efter sig charmar han alla på kontoret. På söndag flyttar han till sin alldeles egen matte. Malte skall bli Stockholmare och bo på Liljeholmen.

*note to self: Påminn Agneta att hon nog bör ha tofflor på sig när hon går omkring hemma eftersom Malte har utvecklat ett alldeles speciell förtjusning för tår och han har sylvassa tänder.

Nu åker vi till veterinärstationen för besiktning, vaccinering och chippning.


Hur faen stavar du?!?

Läste mitt förra inlägg i går kväll när jag kom hem och såg att jag bland annat missat ett par N i första stycket. Korrekturläsning är inte riktigt min hammock.

Det fick mig att tänka på ett inlägg från 2008 som ger en viss inblick i min förvirrade hjärna.

Ps. Funderar på att lägga upp en bild på en smått obcen tatuering igen. I går hade jag en all-time-high när man räknar antalet besökare här. Jag struntar i det idag, men kanske i morgon. So stay tuned! :))
Ds.

Virus?

Det är ganska så turbulent på Facebook för närvarande. Det började med att var och varannan användare hade statusuppdateringar om att man skulle skaffa sig en Dislike-knapp och sedan att man skulle kolla på en tatuering.

Nu har fler än "var och varannan" statusuppdateringar som skriker ut VARNING!!! Klicka inte!! VIRUS!!!!

För att lugna er som har klickat på dessa länkar kan jag meddela att ni har inte fått in ett virus i datorn som raderar er hårddisk eller stjäl era kontouppgifter.

Ni har råkat ut för ett scam som sprids på ett virusliknande sätt via spam. Hängde ni med?

Ett scam är alltså ett lurendrejeri. Om vi tar Dislike-knappen som ett exempel.

När man klickar på länken och de efterföljande Like och Share-knapparna ger man applikationen (ett program) tillstånd att, på egen hand, publicera statusuppdateringar i din profil. Precis som Farmville, Bubble Town och andra applikationer på Facebook gör. Det som kan vara virusliknande med den här applikationen är att den hämtar information från din profil för att kunna skicka länken till dina vänner.

Lurendrejeriet består i att man måste fylla i ett frågeformulär, som skaparna av applikationen tjänar pengar på, innan man till slut hamnar på en länk där man kan ladda ner en Add-on till Firefox, som iofs lägger till en Dislike-knapp. Men det har egentligen inget med Facebook att göra. 

Så mitt råd är. Hetsa inte upp er i onödan. Var lite betänksamma vilka länkar och applikationer ni lägger till. Använd sunt förnuft. Och skräm inte upp era vänner i onödan.

Jag avslutar med en tatuering som möjligtvis kanske skulle kunna stoppa bärararen vid passkontrollen, om hon valde att visa upp den.



btw

Jag har fått ordning på min iPhone som har jäklats med mig den sista månaden. Det största problemet har varit att det knappt har gått att ladda den. Kontakten har varit trasig, den har inte velat "klicka till"

Ni som har en iPhone vet att den måste laddas ofta! Plus att man gärna skall stänga av den med jämna mellanrum, helst en gång om dagen för att återställa operativsystemet. Gör man inte det så hänger sig mobilen under kortare perioder vilket kan vara väldans irriterande.

Man skulle nästan kunna tro att det är Pyttemjuk som har skrivit operativet för det är samma problem som jag hade med Win95/98 och i viss mån win2000.

I alla fall, igår när jag satt och kontemplerade över min första dag på jobbet efter semestern, titta jag lite förstrött på min iPhone och såg något mystitskt i kontaken. Jag tog fram ett gem och pillade lite försiktigt och fick ut en försvarlig mängd fickludd, hö, havre och ett litet gruskorn!

Nu fungerar laddningen som den skall och jag kan koppla upp mobilen till datorn utan att sitta och pressa in sladden med handkraft!

Så igår när jag kom hem konfiskerade jag den älskade hustruns lilla iPhone-skydd. Men jag tänker inte hänga den i bältet!





Nej

Okay, visst kan man översätta "full of shit" med -full av skit. Men det känns lite starkare på engelska.
Det finns andra engelska uttryck som är lite svårare att översätta, som t ex Workshop.

Finns det inget bra ord på svenska så brukar det engelska ordet införlivas i det dagliga språket. Och det stör inte mig.

Vad som däremot stör mig är när man översätter engelska ord eller tecken till något totalt obegripligt.
Ta det fullt begripliga och logiska engelska tecknet "at". Ni vet alla hur det ser ut. För att skriva det håller ni ner AltGr och trycker på tangenten med en tvåa på. Jag pratar alltså om @.

En emailadress är just det, en adress. Den talar om på vilken domän du och din virituella brevlåda befinner er.

Alltså, Calle"på"suh.se eller på engelska calle"at"suh.se. Fullt logiskt och begripligt, eller hur?

Men här i Sverige, där vi talar Äran och Hjältarnas språk har man valt att kalla detta tecken för snabel-a. WTF! Snabel-a, det betyder ju ingenting! It makes no fucking sense! Det är som att översätta "workshop" med "pungspark".

Okay, jag vet att man valde just snabel-a för att att tecknet är ett A och det är lite snirkligt, eller kanske snabligt?

Med den logiken skulle vi kalla " för harkrafs, ? för metkrok, ~ för våg, () för höger och vänster nymåne osv.

Nej @ är ett At och inget annat! Ska ni nödvändigtvis översätta det när ni säger er emailadress så säg På. callepåsuh.se

Kan vi komma överens om det? Bra!

Kommentar på kommentar på min insändare.

Jo, jag fick en kommentar (med rubriken: Vad Sa Du?) på insändaren som Ljusnan publicerade förra veckan. Tyvärr publicerades kommentaren bara i HT som jag inte läser. Men jag fick ett mail från insant"at"ljusnan.se om jag vill besvara kommentaren.

Och det ville jag naturligtvis.

Kommentaren som jag fick från Håkan var lite nedlåtande och spydig i tonen. Han var helt klart upprörd. Mitt svar var saklig och lite ursäktande, imho.

Okay, jag kan förstå att han blev upprörd och kanske till och med förbannad över min insändare. Det stod ju en hel del som vissa kan finna provokativt. Personligen skulle jag väl ha ifrågasatt sanningshalten i insändaren och granskat fakta för att se om mina påståenden verkligen stämmer (och det gör dom)

Men inte den här mannen inte. Nejdå, han var förbannad för att jag blandade in engelska i insändare. Han slösade kraft och energi på att fruktlöst leta i lexikon efter uttrycket "leap of faith"

Djävla mupp, var min första tanke. Men sedan sansade jag mig och tänkte att det kanske var en äldre man som hade sina "fleråriga studier i engelska" någon gång på 30-talet. Kanske är han som min 82-åriga mor som inte vill lära sig att använda en dator och internet.

Men nej då. Mannen har helt klart tillgång till darot och internet. Han har lämnat kommentarer på olika forum och dessutom skrivit en bok om Forsadialekt.

Det hade varit roligare att få en kommentar om vad jag skrev istället för hur jag skrev.

Min dotter Carro fällde den klockrena kommentaren:
-Hahahaha, vilken djävla NOOB!! Skriv det så får vi se vad han säger!

Så WOOT din NOOB! Ja vi som är tvåspråkiga då och läskunniga, eller till och med tresspråkiga om man räknar med 1337!





Denna dagen, ett liv.......

Första dagen efter semestern.
Började med att sova lite förlänge.

Oljelampan i bilen började lysa.

Körde mot rött ljus.

Skärmen till Laptopen spräckt!

586 mail i inkorgen, varav 11 infekterade.

1736 mail direkt i spammappen.

Nätverket svajar som en rysk gruvarbetare.

Iphonen djävlas.

Rykter säger att kaffemaskinen är trasig.











Välkommen till jobbet!

Jag föll i grytan som barn

Har just sett Clash Of The Titans. (här kommer en lång parentes. Titeln på filmen känns helt fel eftesom den inte alls handlar om The Titans utan snarare om de gudar som övertog Olympus efter The Titans. Besserwissern har talat och Intresseklubben noterar)

I alla fall så var det trevligt att få en lite "Whos is who" i grekisk mytologi och jag uppskattade filmen.

Men den elvaårige sonen i huset fann inte filmen lika underhållande. Han hade problem att hålla reda på gudar, demigudar och halvgudar, häxor, människor och andra väsen som befolkade filmen. Och jag förstår honom. Det är ingen lätt härva att hålla reda på.

Det känns som om man behöver lite bakgrundskunskap för att hänga med i filmen och uppskatta den.


Det är ungefär lite som min erfarenhet av Asterix. Jag gillade verkligen Asterix när jag var liten. Det var roliga personer och dom gjorde roliga saker, drack magiska drycker och hade vilda slagsmål.  Det var underhållande.

När jag sedan läste om Asterix som vuxen upptäckte jag hur hysteriskt rolig serien är.

Alla historiska referenser, den skröplige mannen med den undersköna hustrun, byns totala ignorans och förakt för trubaduren, fiskhandlarens tveksamma varor, kampen mot rom och vikingar, ja allt hade helt plötsligt fått en ny och djupare innebörd på grund av min egen erfarenhet.

Helt plötsligt blev Asterix en genial kommentar av dagens (kanske Franska) samhälle.


Hear Hear?

Ibland använder jag mig av uttryck som min omgivning tycker är märkliga. Vissa tror kanske att jag änvänder mig av dom för att göra mig märkvärdig. Och det kan dom väl ha rätt i....

I alla fall, när jag säger Hear Hear, betyder det att jag håller med om något som har sagts.

Uttrycket är egentligen en förkortning av "hear him hear him" och började användas i det engelska parlamentet när man ville understödja vad någon sagt. Eftersom det  var förbjudet att applodera i parlamentet skrek man "hear hear" istället.

Så där ja, Besserwissern har talat och Intresseklubben noterar!


Granskning

Jag vill börja med att gratulera Ljusnan till beslutet att publicera min insändare.

Grattis Ljusnan, BRA GJORT!

I nästa andetag deklarerar jag härmed att jag för en överskådlig framtid kommer att granska kommentarer innan de publiceras på min högs personliga blogg.

Alla kommentarer som på ett eller annat sätt hädar, häcklar, skymfar, idiotförklarar, smädar, förolämpar, hånar, förnärmar eller förödmjukar mig som person kommer med glädje att släppas igenom.

Däremot kommer kommentarer om eller till någon av mina familjemedlemmar att sållas bort.

Helst av allt vill jag ju ha glada tillrop, men vem vill inte det?!

Nu skall jag duscha, raka av mig det grå gubbskägget och ta mig en GT. Inte nödvändigtvis i nu nämnd ordning.

Homeopati

Jag läste en insändare i tidningen för några dagar sedan som fick mig att gå i spinn. Ja gblev så pass uppretad att jag skrev en egen insändare. Jag har ingen förhoppning om att bli publicerad så jag lägger upp den här istället.

Den är ganska lång. Jag hoppas att Anders på vemihelvete.se förlåter mig för att ha stulit några formuleringar och ett stycke från honom!

Okay, here goes:

Försvinnande liten eller i det närmaste obefintlig.
Det var med stort intresse som jag läste artikeln av signaturen "Healaren Pär" där han lovordar medicinsk forskning. Han påstår att den pågående medicinska forskningen skulle verifiera teorierna bakom homeopatin. Jag finner detta ganska lustigt på flera olika plan. Bland annat för att homeopater, healare och andra inom alternativmedicinen alltid har anklagat forskare för att vara trångsynta, ovilliga att ta till sig saker som inte är bevisbara och fram för allt för att vara köpta av läkemedelsindustrin eller "Kapitalet" i största allmänhet. Men om det nu, som Helaren Pär påstår, finns pågående forskning som verifierar teorierna bakom homeopatin (teorier som jag tänker skriva om lite längre ner) då är nya forskarrön helt plötsligt något som homeopatin välkomnar. Jag skulle gärna vilja se de forskarrapporter som Healern Pär talar om.

Om man tar sig tid och läser lite om homeopati på nätet så upptäcker man snart att man inom homeopatin ofta och gärna använder sig av svåra och tvetydiga termer, som till exempel Eteriska energisystem eller Infinitesimal. Det sistnämnda uttrycket, som ganska välvilligt av red. var översatt till "ytters små", är lånat från matematiken. En mer korrekt översättningen vore "försvinnande liten"

Grundtanken bakom homeopatin är att "Lika botar lika". Alltså att t ex koffein botar sömnlöshet och lök botar rinnande ögon. Men för att det verksamma ämnet skall ha någon effekt så måste ämnet spädas ut med vatten. Detta kallas för potensiering. Man tar alltså 1 del av det verksamma ämnet, t ex koffein, och späder det med 99 delar vatten. Sedan tar man 1 del av den nya blandningen och späder med 99 delar vatten  och så vidare. Varje gång man späder vätskan blir den mer verkningsfull. Det finns homeopatiska mediciner som har styrkan 200C, med detta menas att man har spätt vätskan 200 gånger. Den vanligaste styrkan är 30C, vätskan har alltså blandats ut 30 gånger. Den vakne läsaren kanske undrar hur mycket av det verksamma ämnet, i vårat exempel koffein, som finns kvar i den färdiga medicinen, som har en styrka på 30C. Det är en i högsta grad relevant fråga. Förhållandet mellan det verksamma ämnet och vattnet är i den färdiga medicinen 1:1060 (tänk dig en etta med 60 nollor efter sig)

Chansen att du skall få i dig en enda molekyl av det verksamma ämnet är försvinnande liten eller för att säga i det närmaste obefintlig. Du måste ge 2 miljarder medicindoser i sekunden till 6 miljarder människor i 4 miljarder år för att EN av dem ska få i sig en enda molekyl av det ursprungliga ämnet. Anledningen till att homeopatiska mediciner ändå fungerar, och varför du skall betala 600 kronor för 10 tabletter, är enligt homeopatin att vattnet har ett minne. Vattnet kommer ihåg det ursprungliga ämnet, så det behövs ingen substans eller ens en molekyl av koffeinet i medicinen för att bota sömnlöshet.

Om man bortser från att detta är fullständigt ovetenskapligt nonsens så undrar man ju: Alla andra ämnen som vattnet varit i kontakt med då? Det har flutit genom åar och hav, dunstat upp i himlen och regnat ner, passerat genom Tyrannosaurus Rex och Adolf Hitler, runnit genom rostiga rör och kranar, vi har sköljt lökskärbrädan och bryggt kaffe på det. Och vi har bajsat i det. Ett glas kranvatten borde vara världens starkaste medicin mot allt. Åtminstone borde det fullständigt köra över och utplåna den gnutta homeopatmedicin vi tagit. En kampanj mot homeopatin nyligen hade en bild på en toalett och löd "If water has a memory, then homeopaty is full of shit" Jag kan tyvärr inte annat än instämma.

Om du ska tro på homeopatin så måste du tro på dess grundteorier här ovanför. Om du annars är en ganska förnuftig och rationell människa kan det bli ett rätt stort och jobbigt leap-of-faith. Är du beredd att ta det?


Virituella minneslundar

Den sista tiden har jag haft anledning att tänka på livets förgänglighet och vad snabbt allt kan komma till ett slut. Ett oväntat dödsfall inom den närmaste vänkretsen har gjort detta till en väldigt speciell sommar.

Bland mycket mycket annat har jag funderat på hur man skall hantera den virituella delen av den avlidne. Jag tänker på eventuella bloggar, konton på diverse scociala medier som tex Facebook och andra nätverk.

Hur skall man göra? Skall man deleta bloggar och konton eller skall man låta dom vara kvar?

Personligen anser jag att man skall behålla t ex ett Facebook-konto. Min fru och jag vid flera tillfällen har gått in på personens FBsida för att titta på bilder, läst konversationer, skrattat och gråtit  men framför allt har vi mints.

Personen i fråga har lämnat ett avgrundstort hål efter sig som aldrig kan fyllas. Men hennes Facebooksida hjälper oss att minnas den glada, underfundiga och underbara person hon var.

R.I.P Marie


Moral och etik

Jag hörde för ett tag sedan att det kommit ett förslag att man inte skall få sälja tobak på sjukhusens kiosker och cafeterior.
Det kan väl synas vara ett ganska vettigt förslag med tanke på hur många det är som blir sjuka och dör av nikotinrelaterade sjukdomar varje år. Så det är väl lovvärt att landstinget inte underlättar för nikotinslavarnas desperata jakt på nästa fix.
Rökningen står ändå för 6 600 för tidiga dödsfall per år i sverige.

Forskning från bland annat Karolinska Institutet visar att fetma är lika farligt som rökning. Så ska man inte sälja tobak så borde man i så fall heller inte sälja fikabröd och godis i sjukhusens kiosker och cafeterior, imho.

Ovanstående förslag poppade upp i mitt minne i går när jag var på cafeterian på Hudiks sjukhus och såg följande reklam uppsatt över hela lokalen.

Jag blev smått äcklad när jag såg den här affischen och flera andra från Delicato med samma budskap.

Självbefläckelse på remiss

Var upp till Hudik idag med den älskade hustrun som äntligen hade fått en tid till magnetröntgen.

Detta fick mig att tänka på en episod som utspelade sig vid mitt eget senaste besök på Röntgen. Episoden har en viss dialektal anknytning.

Jag vikarierade som lärare under den här tiden. I väntrummet på röntenavdelningen träffade jag en av mina elever. En lite blyg, mjuk, trevlig och tillbakadragen kille.

Med sig hade han sin farmor eller mormor tror jag. Damen i fråga var väldigt pratsam och undrade vilken jag var som hade hälsat på "pöjken". Jag berättade vem jag var och hon kontrade med att dra hela den stackars pojkens sjukdomshistoria. Ju mer hon pratade desto obekvämare blev den stackars killen. Det märktes på honom att han tyckte att detta inte var någon information som hans lärare i Datakunskap behövde känna till.

Droppen kom när damen sa:
-Ja du förstår han har svagt skelett och nu har han haft besvär med en hand så nu skall han in här och rûnka den!

Då reste sig killen och gick på toa.

RSS 2.0