Virituella minneslundar
Bland mycket mycket annat har jag funderat på hur man skall hantera den virituella delen av den avlidne. Jag tänker på eventuella bloggar, konton på diverse scociala medier som tex Facebook och andra nätverk.
Hur skall man göra? Skall man deleta bloggar och konton eller skall man låta dom vara kvar?
Personligen anser jag att man skall behålla t ex ett Facebook-konto. Min fru och jag vid flera tillfällen har gått in på personens FBsida för att titta på bilder, läst konversationer, skrattat och gråtit men framför allt har vi mints.
Personen i fråga har lämnat ett avgrundstort hål efter sig som aldrig kan fyllas. Men hennes Facebooksida hjälper oss att minnas den glada, underfundiga och underbara person hon var.
R.I.P Marie
Jag kan hålla med dig om det. Men när personens profil missbrukas till annat, då har det gått riktigt illa. Du vet nog vad jag menar.
Nej Leffe, jag har ingen djävla aning om vad du menar.
Har du lust att utveckla vad menar?
Mig veterligen har ingen tillgång till det nämna kontot.
Det är ju konstigt. Eftersom ni har använt er av det för "kolla" vad vi skriver på FB. Ni måster ju förföljelsemani. När ni måste ha folk som kollar om vi skulle skriva nånting "hemskt" om er. Men jag har nu stängt alla dörrar. Men du behöver inte vara orolig. Jag nedlåter mig inte att en skriva om er längre. Några mer opålitliga människor som er har jag aldrig träffat tidigare i mitt liv. Allt som är sagts i förtroende till er. Har ni med glädje sedan spridit ut. Ynkligt.
Men vänta här nu!
Menar du att jag eller helen på något sätt skulle ha skaffat oss tillgång till en avliden persons FB-konto? Hur skulle det ha gått till om jag får fråga? Och sedan skulle vi ha använt det kontot för att spionera på vad ni skriver på FB!
Du ser väl själv vad tokigt det låter? Man kan ju inte annat än undra vilken av oss som lider av förföljelsemani.
Sedan undrar jag verkligen vad det är du har sagt till mig i f
hoppsan....
i förtroende som jag så ynkligt skulle ha spridit vidare?
Orden lämna i fred fick plötsligt en helt ny betydelse när man scrollar upp och ser vem som börjat skriva här.
För det första:
Jag har aldrig bett någon att rapportera vad som skrivs. Personer har gjort det frivilligt och på eget initiativ.
Före det andra:
Om du är rädd för att jag ska få reda på vad du skriver på din status på FB så kanske du ska låta bli att adda mina släktingar (som du inte känner eller ens har träffat), eller mitt ex (som inte heller hör till dina vänner).
Om du enbart håller dig till att adda DINA vänner så borde det problemet aldrig uppstå.
Låt oss vara nu och låt min bästa vän vila i frid utan att dra in henne i dina anklagelser.
OCH låt bli att ställa diagnos. Du är ingen läkare.
Mig veterligen Helen, så är inte du heller någon läkare. Men ändå skriver du i mail till min fru att jag är psykiskt sjuk. Har du ställt diagnosen då?? Jag hoppas min vän från Stockhom har skrivit till dig, och talat om vad som gäller när du skriver till min son, en massa via sms. Det är inget hot, det är ett löfta.Tänk noga över vad du ställer till med.
Nu har du missuppfattat verkligheten igen Leffe. Helen har aldrig påstått något sådant utan grund, hon bara har återgett vad L.K har skrivit till henne. Det var skrivet privat och i förtroende, att du nu går ut här och offentligör detta är ditt eget beslut. Ang din väns kommentar så kommer hon med väldigt allvarliga anklagelser vilka är noterade. Vi överväger fortfarande hur vi skall gå vidare med det.
