Moderator Erik Blix gör ett utmärkt jobb. (Jag måste skriva så eftersom jag råkade tala om att han skulle hamna på bloggen)

 

Bumsofanter.... Helt plötsligt finns dom bara där. Alltså, vad gör skägget från Guy Fawkesmasken som vi såg i filmen V For Vendetta i mitt köksbord?

 

Är det ett skogsrå? Nej! Är det en björn? Nej! Är det än älva? Nej! Är det en varg? Nej! Det är frun som plockar trattisar!

 

Jag stod i allskönsro och rev ner tapeter och då var den helt plötsligt där!

Min första Bumsofant!

Som den novis jag är på bumsofanter är jag lite osäker på vad den är för något, men den är definitivt där!

 

 

Flickan som lekte med elden. Börjar kunna den nu efter 5:e visningen. Men bra är den.

 

bah.......

Nu är det på gång ett sådant där nonsensinlägg igen och till råga på allt så skrivs det på min C905 (ojojoj tur att inte V.D är min chef längre, alltså chefen som anser att det jag skriver är fjantigt, barnsligt och omoget, själv tror jag ovan nämnda chef är befriad från humor men det skulle jag aldrig säga högt ) och hur jag än gör så vill det inte bli några sidabrytningar i texten när jag skickar upp inlägg via mobilen och eftersom det blir ett enda långt stycke så skiter jag i punkter också, kunde James Joyce på kan väl jag eller? Nämen titta, där dök det upp ett frågetecken och ett komma nu är det lika bra att avsluta punkt

Jag är i förvandling. Man skulle kunna säga att jag genomgår en transformering. På något plan förväntar jag mig att så småningom bli en bättre människa.

Men vägen jag stapplar fram på är definitivt inte spikrak och den går inte hela tiden åt rätt håll. Just nu är jag inne i en fas där jag med mycket starka argument ifrågasätter det kloka i beslutet att inte köpa snus. Jag återkommer strax till det.

Förra veckan var vecka 1 i mitt snusfria liv. Veckan när den nya tideräkningen började, BS och AS. BullShit eller BeforeSnus och AfterSnus. V1 AS gick åt till att tugga tuggummi. Fram emot fredag var jag helst slut i käkarna. Jag hade så ont i käkarna så jag kunde inte sova på natten för det gjorde ont ända upp i örat. Att jag dessutom hade ett bedrövligt nikotinabstinens hjälpte ju inte heller till att få nattro.

V2 AS, alltså denna vecka har jag av ren självbevarelsedrift övergivit tuggumituggandet. När jag fram emot söndag insåg att jag bara kunde inmundiga flytande föda på grund av alltför värkande käkar insåg jag att tuggummi inte var rätt väg att gå.

Så nu använder jag fejksnuset Onico istället. Wwoohoo.....eller.

Okay, det funkar riktigt bra faktiskt. Det är nästan som att snusa på riktigt.

Jag får gå på ICA och köpa en dosa för drygt 30 spänn. Jag får ha en prilla under läppen. Det går hål på påsen så "snuset" rinner mellan mina tänder. Det finns en disktinkt och inte helt naturligt smak i munnen. Tungan är lite lätt avdomnad och sist men inte minst,  jag luktar helikopterbränsle ur mun igen.

Det enda jag inte får av den där fejkprillan är ju nikotinpåslag. Så vad är vitsen med att snusa fejksnus. Om man ändå ska ha alla negativa aspekter av snusande så borde man väl i rimlighetens namn kunna få den enda positiva aspekten också, eller?

Jamen alla är ju så glada att jag slutat snusa. Frun är så glad, döttrarna är så glada, min gamla mor är så överväldigande glad. Den enda som faen inte är glad över detta är jag!

Men jag är in till döden envis och har jag bestämt mig så har jag!

Och därmed basta....kanske.

Vid den obemannade tankstationen här i byn, den som ligger bredvid Statoil, där finns det också en ljudbutik. Det är en butik som är specialiserad på billjud. Dom har ganska så mystiska öppettider. Typ 15:30 till 18:00 måndag, onsdag och varannan fredag i månader som inte har r i sig. Resten av tiden öppet efter behov.

I alla fall så stod jag och tankade på ovan nämnda tankstation idag. Tydligen fanns det ett behov vid just den tiden för ljudbutiken verkade vara öppen och utanför stod två av traktens ungdomar och bökade i bagaget på en bil. Två killar runt 20 år med byxorna nerhasade på rumpan. Fast inte på det där sättet som är inne just nu, utan mer på det där sättet som anstår en överviktig raggare.

Nyfiken tittade jag lite närmare för att se vad dom höll på med. Minsann höll dom inte på och installera en sjuhelvetes ljudanläggning i en upphottad Volvo eller vad det nu kan ha varit för bil.

Hela bagageutrymmet dominerades av en hiskelig baskagge. I alla fall tror jag att det var en sådan och jag tror att det heter så också. Men det är bara vad jag tror.
Jag kan bara gissa vad för övrig utrustning i form av slutsteg,  boostrar och vad det nu kan vara och heta som gömde sig i bilens innandöme.

Lite smått avundsjuk önskade jag att SAABen också kunde vara utrustad med en dylik anläggning. Det vore ju hur häftigt som helst att dra på för fullt med någon härlig rockrökare, sådan där musik som bara SKA spelas högt. Born to rais hell med Motörhead, Voodo child med Jimi Hendrix, Pride and Joy med Steve Ray Vaughn eller..... Ja ni förstår vad jag menar.

Medan jag stod där och dagdrömde hade ungdomarna stoppat in en skiva och tryck igång. Och jösses vilket tryck det var! Rutorna och trumhinnor skallrade. När efterdyningarna av den första ljudchocken lagt sig och jag började höra vad dom spelade kom nästa chock.
Det var för bövelen Smurfhits!
Inte direkt den första musik jag tänker på när jag känner för att spela något på högsta volym.

Men vad vet jag. Det kanske är något speciellt med basgångarna i smurfhits som gör att den där monsteranläggning kommer speciellt bra till sin rätt.
Men det är ju inte direkt den musik jag skulle ha valt.

I SAABen så är stereon helt paj så jag fick lyssna på Robert Johnson i mobilen. Det skorrade en del och ljudkvalitén var under all kritik. Men musiken var desto bättre!!

Kära Dagbok. JAG ÄR SJUKT HUNGRIG!! Och när jag väl fått i mig lite mat om ett par timmar kommer jag bli så löjligt sugen på en snus så det är knappt värt att äta något. Livet suger hästpung! kanske en person med mindre självbehärskning ha sagt. Själv nöjer jag mig men att torrt konstatera att tillvaron på vissa plan kunde kanske ha varit lite mer till belåtenhet.

Klatuu dokumenterar ljusnans utsände som dokumenterar Skolbioveckan. Klatuu tittar på 'Niko på väg mot stjärnorna' för tredje gången idag och klockan är inte tolv på dagen ännu...

Det börjar närma sig ett jubileum här hos mig. Det är snart 1 år sedan jag började blogga. Jag kan väl inte direkt skryta med vare sig kvantitet eller kvalitet men det verkar som om jag kanske skulle kunna slå ihop ettårsjubileet med ett jämt antal inlägg.

Men om jag förstätter skriva sådana här nonsensinlägg blir det nog två olika jubileum inom en snart framtid. Och nu när jag tänker efter så är det väl roligare att parta till två gånger istället för en!

Det är ju bara dumt att försöka pricka in inlägg 200 på ettårsdagen av bloggens tillkommelse. Så mer nonsensinlägg, och mer partaj!

På grund av anledning tar jag en promenad hem i dag. Räknar med att det skall ta runt en timme om jag inte hör för många avstickare in i svampskogen, eller springer på björn :)

Första biobesöket för de flesta, salongen är full av barn, men dom syns inte ovanför ryggstöden.

1 dosa snus innehåller 50g snus.

Som alla vet innehåller snus nikotin som är själva andledningen till att vi snusar.

För det är ju faktiskt så att vi inte snusar för vi tycker att det är attraktivt med snus som rinner mellan tänderna eller för att vi tycker det är coolt att lukta död bäver ur munnen.

1 gram snus innehåller i runda slängar 9 mg nikotin. Det ger någonstans mellan 400 - 450 mg nikotin per dosa. Efter lite snabbt googlande finner man att en dödlig dos nikotin är ungefär 40 - 60 mg. eller 0.5 - 1.0 mg/kg.

Vänta lite här nu. En dosa snus skulle alltså innehåll tillräckligt med nikotin för att ta livet av en sissådär 8 - 10 personer!

Jag snusar/snusade lätt upp en dosa om dagen. På den tiden jag använde lössnus svalde jag en ansenlig mängd också. Så frågan är: -Hur i hela friden överlever man att snusa?

Jo enligt Swedis Match så är det som följer: "Endast 10-20 % av det nikotin som finns i snuset från början absorberas via munslemhinnan och tas upp i blodet. Detta betyder att endast 1-2 mg nikotin tas upp i blodet från en prilla på 1 gram innehållande ca 10 mg nikotin"

Jahaja, jamen det var väl lugnande då.

Djävligt dålig verkningsgrad på det där tycker jag, 10-20% bara. Fasen här betala man dyra pengar för en dosa snus och så får man bara i sig max 20 % av nikotinet som man betalat för! Rena rama lurendrejeriet!

BTW, det går forfarande ganska bra med projektet att sluta snusa. I alla fall tycker jag det.
Alla i min närhet, folk och fä lever fortfarande, huset står kvar och jag lämnas väldigt mycket ensam. Failjen vågar knappt titta på mig, än mindre tilltala mig.
Det är helt på sin plats, äntligen börjar jag åtnjuta den respekt jag förtjänar! ;)

Med underrubriken:

När jag fick tillfälligt hjärnsläpp!

Ja det torde ha varit i måndags, sen eftermiddag eller tidigt kväll som hjärnsläppet, eller den tillfälliga sinnesförvirringen slog till med full kraft!

När jag öppnade snusdosan och såg att det var två stackars råttungar kvar, ja två påsar Kronans menar jag förstås, så spelade min stackars förvirrade hjärna mig ett spratt genom att helt sonika påstå att:
-Jamen nu skiter vi i att köpa något mera snus, för alltid!

Jag försökte ödmjukt och försiktigt påminna hjärnan om de sista gångerna detta ogenomtänkta beslut genomförts och hur nära katastrofens kant vi varit då.

Men hjärnan tittade bara åt andra hållet och mumlade något knappt hörbart om omogna 35-åringar som inte hade någon egen vilja eller tillstymmelse till karaktär.

Så här sitter jag nu alltså och ett fritt citat från Pippi känns helt på sin plats: "Utan snus i tre dagar försmäktar vi på denna ö".

Eftersom jag sitter i ett glashus på den här sidan bäcken och inte har några fåglar i handen så tänker jag varken ropa hej eller kasta sten. (vart faen kom fåglarna som jag inte har ifrån?)

Men det är helt okay faktiskt. Jag kanske är så fullproppad med nikotin så abstinensen inte har slagit till ännu. För det enda behov jag känner av är att ha något i munnen eller under läppen. Hade jag varit lite mer barnslig än jag är skulle en tumme lätt ha tillfredsställd det behovet. Men nu får det bli V6 i stället.

Till slut ett litet PS.
Ett mått på hur sjuk och febrig hustrun är, är att hon ännu inte har en aning om att jag försöker sluta snusa. Hon har fullt upp med att andas och oroa sig för att det är svininfluensan hon har. Min hustru är en hjältinna och jag älskar henne över allt annat! Nu skall jag gå och höra om hon vill ha lite hett Te med honung. Ds

Resultatet blev den nya headern. Inget fancy utan bara lite enkelt micklande i Paint.Net. Jag gillar det programmet. Gratis bildbehandlingsprogram med alla finesser jag behöver.

Snart dax att byta rulle på filmen. Håll utkik efter markeringen uppe i högra hörnet.

En av mina favvobloggar heter Vem i helvete.

Men själv undrar jag hur i helvete jag skall bära mig åt för att formatera bild och text här på blogg.se så jag kan skriva text brevid bilden?

Jag tror nästan att jag blivit så pass gammal så jag börjar gå i barndom igen.

Jag har alltid spelat dataspel. Eller alltid och alltid, jag har ju inte haft dator i mer än 1/3-del av mitt liv. Men så länge jag har haft dator har jag spelat. Nästan uteslutande har jag spelat FPS, alltså First Person Shooters. Eller som den oinvigde säger "springa runt och skjutaspel"

Oräkneliga är de lektionstimmar, jobbtimmar, kvällar, nätter och helger jag tillbringat med Q2 och AA. Det finns något oerhört facinerande att mäta sin skicklighet vid tangentbordet mot andra spelare på ett LAN eller över internet.

Jag är medlem i en klan som heter OKT [+30], Old Knigths of Tyr. Klanen startatdes -97 och är fortfarande semiaktiv. För att få vara med i klanen måste man vara över 30 år. Idag är det inget konstigt med att killar och tjejer över 30 spelar online men då, back in the days när klanen startades, var det ganska ovanligt att vuxna karlar ägnade sig åt  något så barnsligt som att spela online.
En gång fick jag ett gratis meal på mackedonken i Sundsvall för jag hade kepsen med nicket och klantaggen på. Pojkspolingen tyckte det var häftigt att en av gubbarna han sett på nätet var där och ville äta! :)

Den största spelupplevensen jag någonsin haft måste ha varit när jag inhandlade ett Voodoo2 kort och kunde överge grafikinställningen "Software" och övergå till "3-D". Jösses vilken skillnade det blev. Detta måste ha varit någongång -98.

Men nu var det längesedan jag fraggade någon. Det är inte så att jag slutat spela men nu är det mest Bubbles och FarmVille på Facebook!

Snacka om att vara barnslig!

(jag lägger detta inlägg i kategorin Kulturyttringar av uppenbara skäl!)