Vi är på den årliga semestern. Som vanligt på Öland och som vanligt på Löttorps Camping. En camping som vi återkommer till år efter år. Den älskade hustrun har faktiskt varit här nästan varje sommar sedan -76. Det är en camping som erbjuder allt en 4-stjärnig camping skall ha, inklusive pool och vattenrutschkana för barnen/ungdomarna. Efter en kort promenad är man nere vid en av de bästa badvikarna på Ölands norra del, och för er som inte vet det kan jag meddela att norra Öland är en av de solsäkraste platserna i Sverige.

Men det är inte solen eller läget som är det mest unika med campingen utan det är stämningen och lugnet. Den välvilliga inställningen bland husvagnssfolk och tältare. Viljan att alltid ställa upp och hjälpa sin granne. Den snabbhet det nästan alltid kommer 4-5 gubbar och hjälper den nyanlände att parkera sin vagn. Om det lutar lite har någon en spade och gräver upp ett litet hål för att köra ner ena hjulet i så vagnen skall stå rakt. Alla känner sig välkomna när dom kommer hit.

När man går ner till stranden eller åker in till Löttorp behöver man aldrig tänka på att låsa om sig. Man kan lämna datorn på bordet ute i förtältet utan att behöva oroa sig. Man slipper sitta och vara orolig för att något otäckt skall ha hänt tonårsjäntan om hon inte kommit hem 01:15. Människor tar ansvar för varandra här.

Anledningen till att campingen har utvecklats till denna moralens högborg är med stor sannolikhet, på gräns till visshet att det är en kristen camping. Jag skulle gissa att 90 - 95 % av camparna tillhör någon församling och kanske 75 % är stammisar här, precis som min fru.

Naturligtvis finns det en del att anmärka på. Till exempel att det inte finns snus i butiken eller folköl. Men vaffaen, det är inte långt in till Löttorp och där det finns både ICA och Systembolag.

Men det är en annan sak som stör mig när jag går och handlar. När det är dax att betala frågar den lilla sommarjobbande tonårstjejen i kassan om jag vill ha mitt kvitto. Svarar jag "Ja tack" trycker hon med lätt sur min på kontantknappen på kassaapparaten och mitt kvitto rasslar ut.
Svara jag "Nejdå, det behövs inte" trycker hon glatt på C och det rasslar ut ett kvitto där det står Köp Avbrutet på som hon snabbt och elegant slänger i papperskorgen. Grejen är ju att man ser på displayen på kassapparaten hur mycket man har handlat för innan kvittot är utskrivet.

Man undrar ju om detta är något som hon har kommit på själv. Har hon ett litet anteckningsblock där hon skriver ner alla summor som inte blivit inslagna i kassan? Plockar hon sedan ut pengarna ur kassan och stoppar i egen ficka innan hon går hem? Det är väl inte ett helt osannolikt scenario. Tyvärr är det nog inte så. Jag säger tyvärr för jag skulle ha större överseende med detta än vad som nog egentligen är fallet.

Idag när jag handlade så var två chefer inne i butiken och jag svarade nej på frågan om kvittot. Kassörskan tryckte glatt på C och avbröt köpet efter det att jag betalt.

Min slutsat är helt enkelt att kassörskorna har fått instruktioner att avbryta alla köp där kunden inte vill ha kvitto. Detta gör man då naturligtvis för att man inte vill redovisa vad man sålt. Man vill alltså göra svarta affärer. Hur stämmer med moral och etik? Vilka signaler sänder det till personal och kunder? Är det bara jag som reagerar? Tycker resten av kunderna här att det är ok att vara oärlig och stjäla från staten men inte från varandra? Tycker man att det är okay att göra svarta affärer om pengarna går till ett, enligt dom, gott syfte (troligvis campingen eller församlingen)?

Jag vet hur dom resonerar, jag är bara glad att jag kan lämna vagnen olåst och datorn på bordet i förtältet när jag går och badar.