Nej inte den där gamla filmen från mitten av åttiotalet med Linda Fiorentino, ni vet, hon som bland annat spelade i Men In Black och inte att förglömma en av mina favoritfilmer Dogma. Nej inte den filmen och inte någon film alls egentligen. För jag tänkte berätta lite om Captcha istället.

En captcha är en "robotfälla", ett test som antas vara lätt att lösa för människor, men inte för automatiska datorprogram. Det är alltså dom där orden du måste skriva in när du ska logga in på vissa siter eller lämna ett meddelande på en del bloggar. Dessa captcha är ett ganska effektivt skydd mot spam eftersom dom är svåra att tyda för datorprogram (jag har själv ofta ganska svårt att tyda dessa captcha. Vi skall inte gå in på vad det säger om mig).

Enda tills igår har jag hatat dessa captcha. Det är krångligt, det tar tid och dom är (för mig) ofta svårtydda. Men igår lärde jag mig att varje gång jag använder mig av ett captcha så hjälper jag till att digitalisera en bok eller ett dokument! Är det inte otroligt?

Det hela har sin grund i att vissa inscannade böcker och dokument inte kan läsas på ett tillförlitligt sätt via OCR (vet ni inte vad jag surrar om så googla!). Vad man gör är alltså att man tar ett ord från dessa dokument och laddar in det i ett captcha. När 10 personer har tolkat ordet (skrivit det) på samma sätt så vet man att ordet är rätt och det kan läggas till dokumentet. 

En annan sak med dessa captcha är ju att ibland kan dom vara ganska roliga. Det har växt upp en meme runt detta där folk tar en skärmdump på en rolig captcha och lägger till en beskrivande bild.
Typ så här, där captchat är "forklift future"



Eller den här "honey but"



Det finns hur mycket som helst av detta

Okay, detta om detta. Såg till min glädje att Lidicrous hade bloggat, även om det var lite osammanhängade. Nu väntar vi bara på TripleTheTrouble