Jag kramar hårdare om kaffekoppen där jag sitter i TV-soffan. Det kryper till i hårbotten, nackhåren reser sig och det går en kall kår ner genom ryggraden. Pungen drar ihop sig och skickar upp kulorna på en säker plats inne i kroppen. En isande känsla sprider sig i magen, pupillerna vidgas, hjärtat rusar och adrenalinet gör kroppen redo för flykt eller attack!

Jag hade just blivit attackerad av trailern för Ensam Mamma Söker. Det var fasen det läskigaste jag har sett på TV sedan Apolivareklamen och det vill inte säga lite.  TV3 måste ha fått inspiration från den reklamen när dom gjorde trailern.
Jag får samma känsla av att allt hopp är ute, att jag är ensam i kall grå värld där jag kommer att hemsökas av skrämmande kvinnor som är ute efter att tömma mig på all min livskraft.

Hua, det där är ett program jag inte kommer att titta på.