När jag tittat mig i spegeln och skall kamma mig inser jag att åren går och jag inte blir yngre. Midjan sväller, håret grånar och glesnar. Nu har till min förtvivlan ytterligare ett bevis på min tilltagande ålder uppenbarat sig. eag har problem med tekniken!

Jag har alltid varit stolt över att ha varit bättre på mobiler, datorer och nätverk än mina barn. Inte på grund av något översvällande teknikintresse. Det faller sig bara natruligt att jag greppar hur dessa saker fungerar.

Men jag kan för mitt liv inte komma överens med min nya mobil som jag har köpt av dottern när hon skaffade sig en IPhone.

Det är en Samsung SGH-F480 med tuchskärm. Det är ju det senaste, att man skall dutta på skärmer för att bläddra bland menyer. Men jag HATAR det, och det tar en evighet att skicka ett sms. Mina tummar är helt enkelt inte kompatibla med den där eländiga tuchskärmen. Dessutom stämmer inte menyerna med det som jag är van vid. Jag hittar inte det jag vill, webläsaren är bedrövlig, gränssittet har en del övrigt att önska bara för att nämna några saker.

Nej ge mig tillbaka min SonyEricsson C905 som jag hittar i och som fungerar som jag vill att den ska. Ja, när den väl fungerar förstås!
Även fast jag har haft den inne på lagning för diverse fel så fungerar handsfreen fortfarande inte. Eftersom jag ofta lyssnar på ljudböcker via mobilen är handsfreen ett måste.

Nu har ju de fyrbenta marodörerna här hemma käkat upp handsfreen till min Samsung så jag står helt utan möjlighet att lyssna på mina kära ljudböcker.
Men nöden är uppfinningarnas moder så helt ställd är jag inte. Även om lösningen inte är helt optimal så får den duga tills jag fått ändan ur vagnen och beställt nya hörlurar.



Boken i mitt öra är förnärvarande The Greatest Show On Earth

Det är lite bluesfeeling.

Utanför fönstret till mitt hotellrum forsar trafiken fram med ett dämpat muller på den regntunga Staketgatan. Det är grått, det är ensamt, det är trist och jag saknar min kvinna. (tar ett Em7 och andas tungt i munspelet).

Men nu var det inte denna misär jag tänkte skriva utan de problem jag stött på i eftermiddag. Man skulle också  kunna kalla det för mitt huvudbry.

Den älskade hustrun är på etablissemang och träffar sin gamla högskoleklass. Jag är också på väg dit så småningom. Jag kommer att stå och rycka i dörren vid nio när dom släpper in kreti och pleti på puben där dom är.

För att göra ett gott intryck och för att göra den älskade hustrun glad tänkte jag klippa håret innan jag gick ut i kväll. För mig så är det en ganska så enkel sak att klippa håret. Min hårväxt är ytterst partiell och färgen på de få fjunen är distingerat grå.

Passus: Varför hör man aldrig talas om "den kala hjässans charm"?

Sålunda hade jag packat ner min Babyliss hårtrimmer som jag fått av mina älskade döttrar i julklapp. Det är som sagt en ganska enkel sak att klippa mitt hår. Speciellt om man har en bra trimmer som är laddad.

Med vant handlag ställde jag in längden på några millimeter, hustrun gillar inte när mitt "hår" är tokkort, och började klippa mig. Jag kom ungefär halvvägs i mitt klippande när trimmereländet la av!

Det är inte första gången som trimmen strejkar på grund av urladdade batterier men när det händer hemma är det inga problem, det är bara att stoppa in sladden och fortsätta.
Men just idag var det inte helt optimalt för naturligtvis hade jag inte tagit med mig strömkabeln.

Så här står jag alltså med en mohikanfrilla som inte är av det coolare slaget. Tänk dig själv. Jag har en väl tilltagen måne på hjässan, jag har hunnit klippa mig runt öronen på höger och vänster sida av huvudet och just då passade trimmer på att lägga av!

Jag kanske inte är så snygg i vanliga fall men nu såg jag rent fördjävlig ut.

Den enda lösningen jag såg var att plocka fram rakhyveln och bli en skinnskalle även fast den älskade hustrun inte tycker om när jag är alldeles för korthårig. Men vafaen ska man göra?



Nu skall jag iväg och göra bort mig! Stället som den älskade hustrun träffar sina gamla högskolekompisar på är en karokebar och dom som känner mig vet att det bara kan sluta på ett sätt.

bah.......

Vid den obemannade tankstationen här i byn, den som ligger bredvid Statoil, där finns det också en ljudbutik. Det är en butik som är specialiserad på billjud. Dom har ganska så mystiska öppettider. Typ 15:30 till 18:00 måndag, onsdag och varannan fredag i månader som inte har r i sig. Resten av tiden öppet efter behov.

I alla fall så stod jag och tankade på ovan nämnda tankstation idag. Tydligen fanns det ett behov vid just den tiden för ljudbutiken verkade vara öppen och utanför stod två av traktens ungdomar och bökade i bagaget på en bil. Två killar runt 20 år med byxorna nerhasade på rumpan. Fast inte på det där sättet som är inne just nu, utan mer på det där sättet som anstår en överviktig raggare.

Nyfiken tittade jag lite närmare för att se vad dom höll på med. Minsann höll dom inte på och installera en sjuhelvetes ljudanläggning i en upphottad Volvo eller vad det nu kan ha varit för bil.

Hela bagageutrymmet dominerades av en hiskelig baskagge. I alla fall tror jag att det var en sådan och jag tror att det heter så också. Men det är bara vad jag tror.
Jag kan bara gissa vad för övrig utrustning i form av slutsteg,  boostrar och vad det nu kan vara och heta som gömde sig i bilens innandöme.

Lite smått avundsjuk önskade jag att SAABen också kunde vara utrustad med en dylik anläggning. Det vore ju hur häftigt som helst att dra på för fullt med någon härlig rockrökare, sådan där musik som bara SKA spelas högt. Born to rais hell med Motörhead, Voodo child med Jimi Hendrix, Pride and Joy med Steve Ray Vaughn eller..... Ja ni förstår vad jag menar.

Medan jag stod där och dagdrömde hade ungdomarna stoppat in en skiva och tryck igång. Och jösses vilket tryck det var! Rutorna och trumhinnor skallrade. När efterdyningarna av den första ljudchocken lagt sig och jag började höra vad dom spelade kom nästa chock.
Det var för bövelen Smurfhits!
Inte direkt den första musik jag tänker på när jag känner för att spela något på högsta volym.

Men vad vet jag. Det kanske är något speciellt med basgångarna i smurfhits som gör att den där monsteranläggning kommer speciellt bra till sin rätt.
Men det är ju inte direkt den musik jag skulle ha valt.

I SAABen så är stereon helt paj så jag fick lyssna på Robert Johnson i mobilen. Det skorrade en del och ljudkvalitén var under all kritik. Men musiken var desto bättre!!

Kära Dagbok. JAG ÄR SJUKT HUNGRIG!! Och när jag väl fått i mig lite mat om ett par timmar kommer jag bli så löjligt sugen på en snus så det är knappt värt att äta något. Livet suger hästpung! kanske en person med mindre självbehärskning ha sagt. Själv nöjer jag mig men att torrt konstatera att tillvaron på vissa plan kunde kanske ha varit lite mer till belåtenhet.

Med underrubriken:

När jag fick tillfälligt hjärnsläpp!

Ja det torde ha varit i måndags, sen eftermiddag eller tidigt kväll som hjärnsläppet, eller den tillfälliga sinnesförvirringen slog till med full kraft!

När jag öppnade snusdosan och såg att det var två stackars råttungar kvar, ja två påsar Kronans menar jag förstås, så spelade min stackars förvirrade hjärna mig ett spratt genom att helt sonika påstå att:
-Jamen nu skiter vi i att köpa något mera snus, för alltid!

Jag försökte ödmjukt och försiktigt påminna hjärnan om de sista gångerna detta ogenomtänkta beslut genomförts och hur nära katastrofens kant vi varit då.

Men hjärnan tittade bara åt andra hållet och mumlade något knappt hörbart om omogna 35-åringar som inte hade någon egen vilja eller tillstymmelse till karaktär.

Så här sitter jag nu alltså och ett fritt citat från Pippi känns helt på sin plats: "Utan snus i tre dagar försmäktar vi på denna ö".

Eftersom jag sitter i ett glashus på den här sidan bäcken och inte har några fåglar i handen så tänker jag varken ropa hej eller kasta sten. (vart faen kom fåglarna som jag inte har ifrån?)

Men det är helt okay faktiskt. Jag kanske är så fullproppad med nikotin så abstinensen inte har slagit till ännu. För det enda behov jag känner av är att ha något i munnen eller under läppen. Hade jag varit lite mer barnslig än jag är skulle en tumme lätt ha tillfredsställd det behovet. Men nu får det bli V6 i stället.

Till slut ett litet PS.
Ett mått på hur sjuk och febrig hustrun är, är att hon ännu inte har en aning om att jag försöker sluta snusa. Hon har fullt upp med att andas och oroa sig för att det är svininfluensan hon har. Min hustru är en hjältinna och jag älskar henne över allt annat! Nu skall jag gå och höra om hon vill ha lite hett Te med honung. Ds

Moderaterna ratas av unga väljare, skriver Aftonbladet idag.

Ja men det är väl inte så konstigt. Har man växt upp med Alfons Åberg så har man naturligtvis tagit till sig Alfons pappas kloka och kärleksfulla uttalanden och råd.

Alfons pappa utstrålar något av "myskommunism" med sin pipa och stora noppiga kofta. När han sedan blev partiledare kickade de betingade reflexera in och unga röstade per automatik på denne kloka och mysiga pappa.

Men nu är tid för eftertankens kranka blekhet och de unga inser att marknadskrafterna har slagit klorna i Alfons pappa. Vilsna och utan fast grund under fötterna vänder de sig nu bort från Moderaterna och undrar vart världen är på väg.

Fick tillbaka min telefon igår som har varit inskickad på lagning. Efter ungefär 4 månader började knapparna sluta fungera. Fråpn början var det inte några överhängande problem. Det gick inte att byta från videoläge till kameraläge, kunde inte skriva * och följdaktligen inte ändra mellan stor och liten bokstav.

Men när handsfreen la av och knappen för 9wyxz slutade fungera var det dax att lämna in den. Jag kunde ju inte längre avsluta mina mess till kärleken med "Kyss" som jag alltid gör!

Dom tittade lite nedlåtande på mig när jag lämnade in mobilen hos radiohandlaren i Bns. -Ja men du får väl skylla dig själv när du köper en SonyEriksson!

Men nu så har jag som sagt fått tillbaka den, efter närmare 1 månad! M i butiken var noga med att tala om att jag måste spara på följesedeln. -Vi skickar med den gamla följesedeln nästa gång din mobil går sönder och tredje gången den går sönder kan vi reklamera den!
Det lät ju förtroendeingivande.

Jag är benägen att lämna in den på en gång för handsfreen fungerar fortfarande inte! Men det kan jag leva med ett tag, jag väntar tills något annat går sönder. Min gamla W890i har så bedrövlig antenn så jag kan knappt använda den även fast jag har den enda operatör som fungerar  här ute i skogarna!

Förbannade teknik!

 

Okay, hittade det här hos Madde och tyckte att det var lite roligt så jag ger mig på ett försök!

Svara på de 12 frågorna, inte i ord, utan gör en bildsökning på Google på ditt svar. Ta den FÖRSTA användbara bilden som dyker upp. Använd den som "svar".

1. Vilket år är du född?



2. Hur definierar du din sexuella läggning?



3. Vilken är din bästa egenskap som kärlekspartner.



4. Och sämsta?



5. Vad söker du hos en partner?



6. Vem var din första hemliga barndomsförälskelse (förnamn)?



7. Vilket yrke är det sexigaste du vet?



8. Vilken kändis är hetast enligt dig?



9. Vad gör dig avtänd?



10 Vem hade du ditt första riktiga förhållande med? (förnamn)



11. Vilken kroppsdel, förutom munnen gillar du mest att kyssa på en kärlekspartner? (hmmm, ja det är väl ingen ide att hymmla)



12. Ett kärlekspar från film eller TV som du gillar.



Thats it folks!

 

Idag är det premiär på årets uppsätting av Finnskogsteatern ute på Loses. För första gången känner jag ett litet sug att åka dit för att beskåda detta spektakel.

Det finns två anledningar till detta. Den ena är att vi blivit lovade gratis inträde och den andra är för att med nostalgi titta på vår gamla bubbla.

Den blev räddad från mörker och kyla av David-Reino till ett liv i lyx och glamor som statist i årets föreställning.

Ja det har ju skrivits, skrikits, diskuterats, förbannats, hyllats, sågast och bloggats en hel del i både de digitala och analoga medierna den sista tiden om Spotify.

Själv har jag knappt satt mig in i vad hysterin handlar om mer än att det är gratis musik det handlar om. Men jag har fattat att man inte kan regga sig så där bara ändå. Utan man måste få en "Invite". Det har tiggs om invites på flera bloggar jag har läst.
Det här med att det krävs en inbjudan från någon som redan är medlem får mig att misstänka att det är någon finnig torrenthost som vuxit upp lite och ville utveckla sig. Konceptet är exakt som på Swebits, TTI, Swetorrent och allt vad dom där gamla härliga torrentsiterna hette/heter.

Nåväl, hos Abbes pappa hittade jag en liten guide om hur man skaffar sig ett konto på Spotify utan att behöva tigga till  sig en invite. Hela proceduren är ganska enkel. Man lurar helt enkelt Spotify att man bor i England (där man kan regga sig utan den förhatliga inbjudan) via en proxy.

Någon hade lagt en kommentar om att hon hört från sin kusins barns pojkväns farbror att någon som reggat sig via ett falskt englandskonto hade blivit "bannad" (där har vi ett gammalt hederligt irc-uttryck) på livstid och nu inte ens kunde få ett konto om han så betalade för det.

Iaf, sä här gjorde jag:

1. Gå in på sidan http://goproxing.com/ eller http://crypticteacher.com/ Funkar inte de så kolla på en proxy från (http://www.azproxies.com/proxy-lists/gb-web-proxies.html)

2. Där finns det ett adressfält där skall du skriva http://www.spotify.com/en/

3. När du kommer in på Spotifysidan väljer du: FREE (stor grön text) och skapar ett konto.

4. Zipcode som ni kan använda ifall Spotify klagar SE17 2DJ <-- Det här är bara ett postnr!

5. Tanka ner programmet och logga in. För att tanka ner programmet var jag tvungen att gå direkt till Spotify, alltså inte via proxyn.

6. Gå till din kontosida på Spotify (edit profile hittar du längst ner på sidan) och ändra land till Sverige med nytt postnummer. Simsalabim, Spotify!

gudien stulen direkt från Abbes Pappa utan att ha frågat om lov.

Jag har på senare år blivit en hängiven lyssnare av ljudböcker. Denna kulturyttrning att lyssna på en bok i stället för att läsa den har naturligtvis sina brister. En brist är att när man läser en bok är det lättare att stanna upp och reflektera över något man läst och försvinna bort i egna tankar. Det går i och för sig att stanna ljudboken men det är lite krångligare och blir liksom inte samma sak.
En annan uppenbar brist är att det tar tre gånger längre tid att lyssna på en bok än att läsa den. Det fick mig nästan att överge hela konceptet med ljudböcker i början. Men jag har kommit över den saken nu och lyssnar oftast med glädje och njutning.

Jag skrev "oftast" för det finns fler saker som kan förstöra en ljudbok. Till exempel uppläsaren. Det är säkert ingen lätt sak att läsa upp en bok och få det att bli intressant och bra. Vissa är bra på det, några är briljanta och andra är kassa.

Frun var på väg att kasta ut en ljudbok genom bilrutan för hon blev så irriterad på Katarina Ewerlöf som försökte sig på att dramatisera dialogen och spelade över å det grövsta. Sådana saker kan förstöra en hel bok.

Men att lyssna på Max von Sydow läsa" Den gamle och havet" är en ren njutning! Där har ni ett bra tips.

Just nu lyssnar jag på Ringens Brödraskap. Det är en nyöversättning som, jag tror, kom ut 2004. I början var jag så förbannad att jag var på väg att utveckla magsår!

Hur ända in i hela helvete har översättaren mage att döpa om Frodo och Bilbo till Säckin? Dom heter väl för bövelen Frodo och Bilbo Baggins! Vad är det för djävla nötter som döper om ett namn? Skulle man översätta mitt tidigare efternamn Lindberg till Limemountain eller Lindenmountain eller Limerock eller Lindenhill? Va? Skulle man det?
Nej! Jag skulle ha fått heta Lindberg precis som jag gör....eller gjorde menar jag. Jag heter ju Embretsen nu.

Men sedan tänkte jag ett varv till. Jag var inte ett dugg upprörd över att alla andra släktnamn på Hobbitfamiljer är översatta, eller att värdshusvärden på Stegrand Ponnyn heter Smörblom. För att inte tala om att Strider är översatt till Vidstige!



Efter att ha kommit till denna insikt så kan jag lyssna på boken med ett lite lugnare sinne. Uppläsaren (har inte hans namn i huvudet just nu) är väl kanske inte klockren men han är inte bedrövlig heller.

Det var länge sedan jag läste böckerna. Säkert 25 år sedan och det var med glädje jag återstiftade bekantskapen med Tom Bombadill. Just den delen av boken med Tom Bombadill var Tolkiens egen favoritdel av berättelsen. Tyvärr fick den delen inte plats i den annars så underbara filmatiseringen.

Det kommer mer om vad jag lyssnat på senare. Till exempel 15 Gig Asimovs "samlade" verk, de 7 böckerna av Orson Scott Card om Ender och lite annat.

I går kväll visade riksteven en konsert med Tommy Emmanuel. En helt sanslöst begåvad gitarrist. Han ensam låter som två tre gitarrister. Han har perfekt timeing, sagolik känsla och har en grym precision.

Men vad jag tänkte på var hans uppträdande på scen eller snarare hans approach till sitt eget spelande.  När han gungade igång ett Beatlesmedely såg han i det närmaste förvånad över vad otroligt bra det lät. Lite längre in i spelningen hade han det där fåniga leendet på läpparna som hos mig brukar dyka upp efter 4 stora stark eller när jag upplever något utomjordiskt bra. Han tittade ut över publiken, nickade med i basgången och hela han lyste med ett nästan förvånat självförtroende. Det såg ut som om han i det närmaste inte trodde själv hur bra han spelade men när det nu lät så bra som det gjorde var han stolt som en nybliven pappa.

Publiken hade ungefär samma fåninga leende på läpparna, dom hade defenitivt kapitulerat inför hans briljans och log saligt.
Här är ett litet smakprov på hans briljans, först kör han Guitar Boogie och sedan Stevie's Blues som är tillägnad en av mina husgudar SRV. (R.I.P)



Det här fick mig att fundera lite över det där med framträdande, trovärdighet och approach (kan någon ge mig ett bra svenskt ord istället för approach tack, jag är lite slö i hövve idag)

Ta en sådan kille som Dio. En riktigt bra röst med tryck och känsla som verkligen kan sjunga hårdrock. Men hallå! Killen har ju ett scenspråk och framtoning som mer liknar Lasse Berghagen än en hårdrockare. Med ett  ljuvt svärmorsleende på läpparna och operaposer framför han semitung hårdrock. Det funkar inte för mig. Möjligtvis på CD så jag slipper se honom, men vem lyssnar på CD längre när duröret finns?

Kolla själv vad jag menar.



Det där känns nästan lika fel som följande klipp gör. (Tack Simon för att du visade klippet)

Ja vad skall man säga?

Det är aldrig för sent att lära sig något nytt, och den som väntar på något gott får alltid vänta för länge.

Jag skall snart pallra mig iväg för att göra mitt första pass som Biografmaskinistlärling! Det är roligt att lära sig nya saker och kan man kombinera den nya kunskapen med ett intresse är det ju alldeles förträffligt!

Jag har inga förutfattade meningar om vad det innebär att vara biografmaskinist.

Men på något sätt ser jag mig själv bland travar av stora filmrullar. Slipsen hänger lite löst runt halsen och jag har knäppt upp västen. Med hatten tillbakaskjuten i nacken och ciggen ledigt dinglande från ena mungipan  matar jag med van hand in en ny rulle film i projektorn.....

Kanske har jag sett för många gamla svartvita filmer? Fasen, jag som inte ens röker!

Spännande skall det bli i alla fall.

Jahaja, då är man tillbaka i verkligheten igen då efter 10 dagar intensivt jobb och hotellvistelse. Den hårda verkligheten är att nu måste man laga sin egen frukost, lunch och middag, plocka undan efter sig, städa och diska själv. Jag säger som Strindberg -Det är synd om människan!

Gräsmattan är som en äng och jag tittar ömsom på lien och ömsom på gräsklipparen och undrar vilken jag skall välja.

Hoppas verkligen att den goa värmen håller i sig tills på lördag som för oss är denna sommars stora dag. Dagen då vi gifter oss!

Drick mycket vatten!

Ja, jag önskar att jag kunde skylla på vårbruket, att det är därför som jag inte har bloggat på länge. Att det är alldeles för mycket att göra på gården vid den här tiden, det skall plogas, harvas och sås på åkrarna. Skogen skall tas om hand, gallra och plocka reda på ved som ligger och skräpar.

Nu är det ju inte en sådan gård vi bor på. Åkrarna är bete till hästarna och hagar. Det enda jobb jag har lagt ner på dom är att jag gått runt och kollat så att stängselstolparna är ok och det tog en timme ungefär. Jag skulle i och för sig behöva plocka reda på all ved som ligger i skogen, det har jag tänkt göra länge och jag kommer att fortsätta tänka på det.

Nej, projektet just nu är att snickra upp den lilla timmrade lekstugan som vi hämtade hem från Bålsta i fjol. Jag började förra helgen med att bära stockarna och brädor på plats.


Sedan satt vi igång med markberedning. Det slutatde med att vi anlade en ny rabatt, rensade ur en massa sly och ett och annat träd. Det tog hela helgen.



Tyvärr glömde jag att ta en bra "förebild". Det enda jag har är ett kort jag tog i vintras.



Återkommer med ny uppdatering snart, jag lovar!

Åver änd aut

Efter en lång sittning med den tålmodiga sambon som är skolfröken har jag nu till slut förstått att:
-En väg åker man på. Den är gjord för att åka på.
-En åker heter bara så. Det har inget med "att åka" att göra.

Kontentan är att även fast det heter "Åker" betyder det inte att man kan åka på den. Jag skall försöka memorera detta. Man åker på en väg som leder ner till åkern, men när man kommer till åkern kan man inte åka längre!

(om man inte har en Traktor förstås tänker jag i mitt stilla sinne)

btw, så har den underbara sambon skrivit ett väldig fint inlägg om hur vi har det på vår gård.

Det skall vara fan och vara hobbybonde på våren.

-Ja, speciellt om man har liten hjärna, säger sambon. Med allt rätt kan jag ödmjukt tillägga.

Vi har sålt en gamal C-harv som står nere i ängsladan och i min enfald tänkte jag dra upp den med SAABen istället för att bära eller släpa den hela vägen upp. I morse gick jag ner och kollade hållfastheten på åkern. Den var tjälad och ganska så hård eftersom det har varit relativt kallt i natt.

Så jag knatade hem, satt på kaffe och åt frukost framför datorn. Det gick ett par timmar så ringde killen som köpt harven och talade om att han var på väg.

Nu är det bäst att skynda sig tänkte jag, satt mig i SAABen och styrde mot ägnsladan. Vägen ner till åkern ligger i skugga och var hård och fin. Men fem meter ut på de öppna vidderna blev det tvärstopp! Bilen sjönk ner till underredet och vägrade röra sig fram eller tillaka.
Borta var det hårda fina underlaget och de frostnupna gräset. Allt hade förvandlats till en......åker.

Slokörad fick jag traska hem och med blid röst försöka förklara för min överseende sambo att jag ännu en gång har misslyckats med en föresats.

-Jamen det fattar du väl att du inte kan åka SAAB på åkern den här tiden på året!

Jag svarade skamset att jag skulle försöka komma ihåg det till nästa år. Det är tur att denna underbara kvinna älskar mig på det sätt hon gör, annars skulle hon nog aldrig stå ut med mig. Jag är gränslöst lyckligt lottad!

Det blev ett rejält träningspass att släpa harven fram till vägen så vi kunde lasta den. Lite senare på dagen kom JonPers Erik med traktorn och hjälpte mig dra upp SAABen.

Med längtan i blicken såg jag JonPers Erik åka iväg efter han hjälpt mig och i mitt stilla sinne tänkte jag:
-Jag Vill Ha En Traktor!
 

Appropå Susan Boyle så funderade jag lite över det här med talang. Bara för att man har talang eller är bra på något behöver det man gör nödvändigtvis inte bli bra i slutändan.

Det slog mig när jag surfade runt på YouTube och tittade på klipp från olika Talangtävlingar.

Ta Zilla och Totte tex. En jätteduktig tjej som buktalar och en ganska charmig apa. Konceptet funkar bra på TV. Buktaleri är ju ett ganska visuellt trick. Jag menar, hela grejen är ju att man tror att den andra rösten kommer från dockan och då underlättar det ju om man ser buktalaren och dockan.

Så hur Zilla och Totte kunde vara ett stående inslag i ett morgonprogram på radion är för mig en gåta! Hur upphetsande är det att höra någon prata med programledarna med en tillgjord röst eller sjunga någon infantil sång? Totalt värdelöst enligt mig. Vem som helst kan väl sitta i radio och prata med pipig röst.

Inte nog med att dom var på radio, Zilla och Totte har givit ut en skiva också. Vem faen köper en skiva med någon som sjunger infantila sånger med en ljus och pipig röst?
Vid närmare eftertanke så är det väl kanske samma personer som köper SmurfHits och BeeGees.

Nej, det räcker inte med talang, det måste finnas något mer också. Som att vara hysteriskt rolig samtidigt som man buktalar. Som Jeff Dunham.
Eller vara överdjävlig på att sjunga och härma samtidigt. Som Terry Fator.

Då blir det helt plötsligt stor underhållning. Men även dessa giganter gör sig bäst i det visuella mediet.

Jag är definitivt inte någon språkpolis. Fan, jag kan knappt skriva en grammatiskt rätt uppbyggd mening. Men vissa saker stör jag mig på.

Ta det här med fildelning till exempel. Debattörer, bloggare, politiker och folk i största allmänhet har åsikter om "fildelning". Det diskuteras vitt och brett om fildelning. Vissa är för och andra är emot. Känslorna svallar höga och jag tänker i mitt stilla sinne att:
-Vaffaen, nätverket uppfanns för att man skulle kunna dela filer. Utan fildelning stannar vartenda företag i stort sett hela världen. (hmm apropå att inte kunna bygga meningar...but you get my point I hope)
För det är ju så att det är inte fildelning man pratar om när man diskuterar "fildelning", utan det är "otillåten spridning av upphovsrättsskyddat material". Det är enligt mig en ganska stor skillnad på dessa bägge företeelser och jag vore tacksam om vi från och med nu kunde synliggöra den skillnaden.

Kan vi bestämma det?

Bra!

Jag tänker inte ge mig in i några moraliska diskussioner om det är rätt eller fel att ladda hem upphovsrättsskyddat material (men det är fel). Men visst kan det vara roligt att hitta någon som har rippat favvoplattan med Pavlos Dog som inte ens är utgiven på CD.

Jag läste i någon tidning att en motståndare till "fildelning" sade något i stil med att -ja, men man hör ju redan på namnet, The Pirate Bay, att dom vet att det är olaglig verksamet dom sysslar med.

Jahaja, med den logiken så är siten www.penisland.net alltså en sida full med kukar, eller?

För att inte tala om sidan där man kan köpa presenter till sin favoritglädjeflicka www.whorepresents.com/

Eller den där siten där man kan söka efter våldtäktsmän www.therapistfinder.com

Om man skulle råka ha den lite udda fetishen att gå igång på folk i Speedo som fjärtar kan man alltid besöka www.speedofart.com

Nu håller jag på att spåra ur helt men jag vill bara avsluta med siten där ni kan se ägaren pinka www.whenipee.com.