Näthat

För ett tag sedan var det mycket snack om näthat och nätmobbing. Men hur gjorde man i början på 1800-talet om man ville förnedra och förödmjuka någon?

Jo man använde natruligtvis de media som fanns tillgängliga då.



Bilden hittade jag på twitter

Mer Blodtrycksförhöjare

Jag skrev om Uri Geller häromdagen och kallade honom för charlatan och det är just vad han är. Definitionen på charlatan är ungefär följande: En person som för egen vinnings skull utger sig för att vara något som man inte är. Man försöker tillägna sig ett högre värde än man egentligen har. Det är också en ganska bra definition på en person som inte har en gynnsam påverkan på mitt blodtryck.

Här nedan kommer några tankar och citat från en annan person, charlatan eller inte tänker jag inte säga något om ännu.

-Ju mer kärleksfull du är, desto mer intelligent blir du. För när du är i kärlekens energi kan du växa som människa.

-Om man inte känner sig värdefull så ger man även bort mycket av sin kraft till andra… Därför behöver vi lära oss att tycka om och älska oss själva. Öva oss på självkärlek genom att göra saker som är bra, positiva och uppbyggande för oss själva. Säga vänliga, varma saker till sig själv. Vara lite mer uppskattande för den man är.

-Vad människor tycker om dig är inte din angelägenhet. Det är en reflektion av dem. Släpp taget om det och andras åsikter. Låt dem inte styra dig längre. Lev det som du är, din sanning.

Jamen det här låter väl trevligt och bra? Vilken kan det vara som har kommit med sådana visdomsord, kan det vara Jesus, eller kanske Buddha?

Nej orden kommer från en Shaman i Sioux-Salish Tribes. Vi pratar alltså om Nordamerikanska indianstammar. Shamanen heter Kiesha Crowther och hon går även under sitt indiannamn "Little Grandmother", eftersom hon är indian på sin mors sida.; åtminstone var hennes mor fullblodsindian, av de två helt olika stammarna Sioux (som f.ö. är ett samlingsbegrepp) och Salish.
Efter att ha blivit undervisad av sina anmödrar - även de avlidna, förstår man via hennes biografi - liksom av djur stjärnfolk, stenfolk, och naturligtvis moder Jord, så blev hon vid 30 åra ålder initierad som shaman av en av stammens äldste, Fallande Fjädrar, i Flatheadreservatet i Montana. Hon fick då reda på att hennes uppgift var att bli shaman och Wisdom Keeper of the Tribe of Many Colors - en av tolv visdomens väktare.

Okay, här börjar jag dra öronen åt mig, undervisad av stjärnfolk, stenfolk och Moder Jord hereself?
Sedan spårar det ut ännu mer. Det visar sig nämligen att mycket av Little Grandmothers visdom kommer från Stjärnvalerserna som levde sida vid sida med människor för länge sedan. Platsen dessa kärleksfulla varelser evde på var Atlantis. Denna kontinent gick som alla vet under när jordens poler bytte plats, isarna smälte och det blev en stor översvämming. Några som visste vad som var på gång lyckades dock fly från Atlantis och tog med sig flera heliga kristaller.

Nu finns det en människa som profetiorna talar om, som samlar dessa kristaller och återbördar dem till strategiska punkter på jordens yta. När alla kristaller är på plats, så kommer nästa skifte att inträffa - som inte bara kommer att flytta polerna, kan man förstå, utan även skifta människors sinnen. Little Grandmother åker runt jorden och gräven ner kristaller på olika platser. I fjol var hon i Sverige och undervisade, grävde ner kristaller och håvade in pengar.

Okay, nu har mitt blodtryck stigit till farliga nivåer. Men jag är inte den enda som är förbannad. Stamäldsten i Salish, Fallande Fjädern har aldrig hört talas om Little Grandmother och hon är enligt De Älder i stammen absolut ingen Shaman. Flera andra grupper av indianer i USA fördömmer Little Grandmother för att utnyttja deras livsåskådning och förvränga den. Till råga på allt har hon inte ett spår av indianblod i sina ådror.

Little Grandmother är en charlatan av den värsta sorten!

Nu börjar detta inlägg bli alldeles för långt, men jag måste bara få avsluta med att länka till Illuminate.ifokus. En underbar site full av New Age, konspirationsteoretiker, vanliga knäppgökar och annat löst folk.

Orkar ni, så ta er tid och läs igenom kommentarerna. Idel lovord, hurrarop och nästan gråtmilda kommentarer om hur full av kärlek och sanning Little Grandmother är. Ända ner till kommentar #83 ungefär. Där kommer avslöjandet om att hon är en bluff. Alla blir chockade och kan inte tro att det är sant. På något sätt kommer vissa ändå fram till att, även om hon är en bluff så tror dom på henne! "Det finns ingen lögn i hennes ögon" (kräks lite i munnen) Detta mina vänner är en form av Tro, och det kan vi prata om någon annan gång.

Här kommer länken, håll till godo. och glöm inte att tänka kritiskt!


Healing Power by Klatuu

Jag blev inspirerad av Uri Geller i går. Nu såg jag inte programmet på Kanal 5 men jag vet hur han brukar göra. Han ber tv-tittarna ta fram något som inte fungerar, typ en klocka eller en tändare. Sedan skall man hålla föremålet i händerna och kanske skaka lite på det och sedan säga:
- ETT, TVÅ, TRE, FUNGERA!

Gjorde han så igår? Jag är nästan säker på att han gjorde det. Nåväl, jag kom och tänka på detta idag och plockade fram min gamla HP Omnibook XE3 som inte fungerat på 3 - 4 år.



Jag lade upp den på det lilla bordet framför tv-n i gillesstugan.

Slog upp den och tittade kärleksfullt på min gamla trotjänare ett tag.
Sedan tog jag ett djup andetag, fokuserade energin, höll min högra hand över datorn, startade den med min vänstra samtidigt som jag sa:
-ETT, TVÅ, TRE, FUNGERA!

Datron svarade med ett klickande och ett långt pip.

Sedan inget mer.

Jahaja, men så lätt ger jag mig inte. Så jag satte mig vid min stationära speldator och försökte leta reda på vad det var min dator försökte säga mig med detta långa pip.


Efter att ha läst på lite olika forum gissade jag mig till att det nog troligtvis var något fel på minnet.


Alltså vände jag på datorn, skruvad bort luckan till sloten och tog försiktigt bort
minnesmodulen.

Även om jag vet att Uri förespråkar att man skall hålla sakerna i händerna så tyckte jag att det skulle vara att utmana ödet lite för mycket, RAM-minnen är ganska känsliga.

Så jag höll minnet försiktigt mellan tummen och pekfingret. Nästa steg var att blåsa lite på det sedan höll jag ut min andra hand, koncentrerade energin och uttalade de magiska orden:
-ETT, TVÅ, TRE, FUNGERA!

Sedan blåste jag lite i sloten, satte försiktigt tillbaka minnesmodulen och skruvade fast luckan.

Sanningens minut var kommen!

Jag vände på datorn och utförde samma ritual som tidigare. Kärleksfulla tankar, samlad energi och magiska ord.

Och TA MIG TUSAN! Datorn startade! Ja, den sa i alla fall inte bara pip och sedan inget mer. Jag hörde hur den gick igång och körde igenom POST. Men sedan hände inget mer, inga pip, inget klickande, inget blinkande på skärmen, ingenting.

Men jag kom i alla fall in i BIOS och där kunde jag konstatera att datorn tyckte att den hade 0 MB hårddisk, och det är ju inte bra.


Nästa steg blev då att skruva bort tangentbordet för att komma åt hårddisken. Det fanns faktiskt en hårddisk. Det är den där saken med en stor vit klisterlapp på sig ungefär mitt i datorn.

Så jag skruvade ur hårddisken och eftersom den inte är lika känslig som RAM-minnet höll jag den nära mitt hjärta och uttalade de nu välbekanta magiska orden.

Sedan rättade jag till ett par piggar i kontakten, blåste lite och skruvade tillbaka hårddisken.

Jag kände nu att det var dax att verkligen fokusera energin. Så jag satt mig en stund, tänkte kärleksfulla tankar och visualiserade inför mitt tredje öga hur datorn med ett glatt surrande startade.


Äntligen lyckades det! Datorn startade, POST gick som det skulle och opertivsystemet laddades snällt in.







Så här sitter jag nu alltså med en fullt fungerande HP Omnibook XE3 som jag inte har någon användning för.

Den är absolut några år gammal men snurrar och går snällt.

Jag är villig att sälja den för 500:-

Tänk på att den är lagad med hjälp av övernaturliga krafter! Bara att äga en sådan dator måste väl vara värt 500:-?

Är du intresserad så lämna du ett spår i kommentatorsfältet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Marknadsföring

Jag skall inte uttala mig om själva behandlingen. Hur, varför och om den fungerar. Men jag förstår att man kallar det för Galvanisk Ström och inte den nuför tiden vanligare benämningen på strömmen i fråga. Alltså Likström.

Inte för att likström har något med lik att göra, det innebär helt enkelt att strömmen alltid har samma riktning och inte växlar rikning som växelström gör.

Men hallå, Likström har liksom en lite mer negativ klang än Galvanisk ström. Och kan man galvanisera metall för att rostskydda och förlänga livet på sin bil så borde man väl kunna spabehandla sig med Galvanisk Ström för att förlänga sin ungdomliga hy?






Blodtrycksförhöjare #2

Uri Geller är en bluff säger Aftonbladet idag.

Jaha, tänker jag. Men det visste väl hela världen redan, eller? Uri Geller är en halvbra magiker/mentalist med sjuhelsikes scennärvaro och utstrålning. Ser man honom som en helt vanlig underhållare så är han helt okay om man gillar den sortens underhållning. Han skulle vara ganska harmlös om det inte vore för hans egna utsagor och lögner.

Han blir genast en charlatan och bedragare när han gång på gång och med en dåres envishet hävdar att han besitter övernaturliga krafter. Han hävdar att det är på grund av dessa krafter som han kan böja skedar, starta klockor och få kompassnålar att röra sig.

Det finns inte det minsta övernaturligt i det han gör. Till och med jag kan böja en sked och få det se ut som om jag gör det med tankekraft. Det är ungefär lika magiskt som att jag kan få min penis att levitera med hjälp av tanken.

Allt Uri Geller kan göra, gör tex Penn & Teller snyggare och dom är ärliga och talar om att allt dom gör är trick, illusioner och fingerfärdighet. Jag blir så förbannad när jag tänker på att Kanal 5 betalar ett snuskigt högt gage för att anlita den där jämrans charlatanen.

Jag kräver räfs och rättning!

Hund eller kattmänniska?

Enligt en amerikansk studie är det tydligen så att vårt val av husdjur speglar vår personlighet. Är man lojal, social och utåtriktad har man troligtvis hund. Är man däremot filosofisk, kreativ och självständig så tenderar man att välja katt som husdjur.

Här i familjen har vi tre hundar och fyra katter. Det skulle alltså innebära att jag är lojal och filosofisk, social och kreativ, utåtriktad och självständig. I all min ödmjukhet kan jag väl erkänna att det låter som en ganska heltäckande beskrivning av mig.

Katterna har helt och hållet accepterat hundarna som en del i flocken. Hundarna däremot kan vara lite tveksamma när katterna kommer och buffar på dom för att markera hundarna tillhör dom. För visst är det så, det är katterna som äger oss och tillåter oss att ingå i deras flock.
Appropå det så har jag sett en annan beskrivning av kattmänniksor också. Lättlurad, manipulerad och på gränsen till hjärntvättad. Detta skrivet av en person som inte har mycket till övers för vare sig katter eller kattmänniskor.

Själv håller jag helt och hållet med den som skrev att ett hem utan katt är bara ett hus. 

Avslutar med ett par bilder på Jolly. Hon tillhör yngsta barnet i familjen, för en hund kan man faktiskt äga. Jolly är en lugn och harmonisk blandras, hon har bland annat Havanese och Papillion i sig.



Jolly älskar husse och bollar mest av allt.



Dessutom är hon tacksam att fota, söt som hon är.


Det värsta med vintern

Jahaja, nu snöar det igen! Det är inte utan att man blir lite trött på att flytta snö från ett ställe till ett annat. Men det hör ju liksom ändå till vintern. Precis som kylan och mörkret.

Jag gillar vintern lika mycket som jag gillar sommaren, hösten och våren. Varje tid har sin tjusning. Men visst har vintern sina prövningar. Det värsta är inte att skotta snö, dom höga elräkningarna eller de alltför korta glimtarna av dagsljus. Nej det värsta med vintern är katterna!

Dessa älskade husdjur som under sommarhalvåret knappt är synliga eftersom dom då är på sin eviga jakt efter råttor, sorkar, ekorrar och oförsiktiga fåglar. När dom under denna period förärar oss med ett besök rör dom sig med den självklara grace och smidighet som kommer sig av säkerheten att vara kungar och drottningar i sitt eget revir. Dom är smärta men samtidigt muskulösa, pälsen blänker och dom knycker stolt på svansen där dom kommer spatserande. När dom kommer för att gosa lite luktar dom sol och skog.

Dessa okuvliga rovdjur förvandlas under vinterhalvåret till ett pack bortskämda slashasar. Dom dräller runt huset som ett gäng utslagna tonåringar. Drar jag ut en stol för att sätta mig så nog tusan ligger det en katt där och ser förnämad ut. Går jag ut i köket kommer dom och sätter dom sig vid matskålen och tittar uppfodrande på mig, att den är full spelar ingen roll. Jag ser i ögonen på dom vad dom tänker: -Det skall vara nyupplagd mat slav, gör som du bli uppmanad!

Gracen verkar ha försvunnit, dom välter ner blomkrukor och skålar, bränner morrhår och svansar på värmeljus och den ljuva doften av sol och skog har förbytts mot lukten av parfymerad kattsand.

Dom äter och sover, sedan äter dom mer. Dom blir tjocka och slöa, pälsen förlorar en del av sin glans men dom bryr sig inte. Finns det bara mat i skålen och en plats att ligga på är dom nöjda.
Men jag är inte nöjd, ju mer dom stoppar in där fram, desto mer kommer det ut där bak. Kontot för kattsand är under vinterhalvåret astronomiskt. Dessutom måste man vara snabb att tömma kattlådorna. Våra tre hundar har utvecklat en viss fäbless för kattskit och vittjar kattlådorna så fort dom kommer åt.

Det här är Max, vår enda hankatt och en av våra två korthårskatter. Förutom Max har vi Flisan, Zelda och Mimmi.

Max har med den självklarhet som kommer sig av att vara störst lagt beslag på den bästa platsen i hela huset. Ovanpå akvariet. Där är det varmt och skönt.
Här undrar han lite surt varför jag kommer och stör mitt i hans enligt honom välförtjänta vila.

Ja alla längtar vi nog till våren just nu. Själv har jag en alldeles speciell anledning att längta. Till våren börjar förvandlingen från bortskämda slashasar till självständiga rovdjur och jag slipper tömma kattlådorna så ofta.




Blogga?

Varför skall man blogga, och varför skall man läsa bloggar? Ja det kan man ju undra sig. Naturligtvis finns det lika många orsaker som det finns bloggare och läsare. Jag kan ju bara prata för mig själv och jag läser bloggar för att förkovra mig, bli underhållen, bli provocerad, pröva nya tankar eller helt enkelt för att hålla koll på vad döttrarna sysslar med där nere i 08-land.

Jag läser om sådant som intresserar mig. Men inte bara av bloggare som har samma åsikter som jag. Till exempel är jag intresserad av evolutionsteorin, alltså läser jag bloggar skrivna av kreationister. Jag har en personlig gudstro, alltså läser jag bloggar som handlar om ateism. Jag hyser en hälsosam misstänksamhet mot antropofosi i alla dess former, därför läser jag gärna bloggar om Homeopati, Waldorfpedagogik, boidynamisk odling etc.

Jag VILL bli provocerad. Jag vill testa och utmana mina tankar och åsikter. Jag vill bli emotsagd och konfronterad, det är det enda sätt jag kan utveckla mig själv. Eller ja, kanske inte det enda sättet. Navelskådning är inte att förakta, att sätta sig ner och titta på sig själv, sitt beteende och sina tankar kan vara nog så utvecklande.

Rena dagboksbloggar är för mig i stor sett totalt ointressant. Men ibland kan även sådana bloggar blixtra till och bli intressanta. Det är när bloggaren lättar lite på förlåten och låter oss läsare få en skymt av tankar och värderingar. Det är först då som dessa bloggar ibland kan kännas provocerande för en del läsare.
Som bloggare är det här en balansgång som man måste ta i beaktande. Framför man en tanke eller åsikt tycker jag att man måste vara beredd att stå för den och försvara den. Man har ju faktiskt själv valt att publicera den på Internet där alla kan läsa och ha en egen åsikt om det som sägs.

Det går liksom inte att säga: "Gillar du inte vad jag skriver så läs inte". Bara för att jag inte håller med om någons värderingar eller åsikter betyder det inte att jag inte är intresserad av vad dom säger.

Det här är ju bara mina egna åsikter och tankar. Väldigt många vill helt enkelt inte bli ifrågasatta, vill inte gå i försvar för sin åsikt och starta en diskussion. Det är naturligtvis helt upp till dom och det respekterar jag. Det är deras blogg och det är deras regler som gäller. Vill man inte förklara sig eller utveckla sin tanke så är det bara att strunta i det. Det är din blogg och du göra vad du vill på den!

Men visst är väl tillvaron lite intressantare när man får stöta och blöta tankar och åsikter?

Matteus 7:12

Detta måste vara ett av de mest välkända passagerna i bibeln, något som dom flesta känner igen. Det kallas för Den  Gyllene Regeln
 
"Allt vad ni  vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger."

Alltsom oftast ser man på Facebook, bloggar och andra sociala nätverk att personer har detta som sitt motto, ofta i en liten annorlunda formulering. Något i typ med "Behandla människor på det sätt som du själv vill bli behandlad"

Vid en första anblick så känns det som ett vettigt och glasklart motto. Men tyvärr håller den lite dåligt om man sätter sig ner och reflekterar över den och jag tror inte att många personer verkligen vill bli behandlade själva så som dom behandlar andra.

För det första så förutsätter den gyllene regeln absolut godhet för att den skall generera ett gott resultat. Häri ligger ett stort problem, vad som en person anser vara positivt kanske en annan person anser vara negativt.
I extremfallet skulle alltså en Sadist slår och terroriserar en annan person för att han själv vill bli dominerad. Ett närmare exempel skulle vara att en person som anklagar någon för en viss egenskap eller beteende själv vill bli anklagad för sina egenskaper och beteenden. Ingen är ofelbar, därför är känns formuleringen ganska ihålig. Eller säg att du vill ha något oförtjänt. Det skulle resultera i att du gav bort allt till den som förtjänade det minst.


Nu är ju inte Den Gyllene Regeln något som är förbehållet den kristna tron utan snarare en grundläggande etisk princip som finns formulerad i de flesta religioner och livsåskådningar. Så något vettigt måste det väl ändå ligga i den.

Sikhismen säger: "Döm andra som du dömer dig själv." Här ser jag ungefär samma problem som i formuleringen ovan.

Hinduismen säger: "Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta om det gjordes mot dig." Eller med andra ord, gör eller säg inget mot andra som du skulle känna kränkande om det sades eller gjordes mot dig. För mig känns detta som en stabilare och bättre formulering. Speciellt om man kombinerar den med den kristna versionen. "Behandla andra som du vill bli behandlad själv OCH behandla inte andra på ett sätt som du själv skulle uppleva kränkande om du blev behandlad på det sättet."

Vad är det jag försöker säga då egentligen? Ja jag vet ärligt talat inte. Kanske att alla ni som har den gyllene regeln som motto skall vara försiktigt med vad ni säger. Om ni anklagar någon för att vara moraliserande, sitta på höga hästar eller vad som helst öppnar ni er för att bli anklade på samma sätt.

Kanske skall man anamma Googles motto, "Don´t be evil"? Kort och koncist, men man har fortfarande problemet med att definiera vad som är ont.

Mitt eget motto lyder ungefär: If knowledge creates problems, it´s not trough ignorence we can solve them. Eller varför inte Klaatu barada nikto!


14-års kalas, hemgjord Budapesttårta egenh...

img_0708 (MMS)

14-års kalas, hemgjord Budapesttårta egenhändigt gjord av födelsedagsbarnet.


RSS 2.0