Ovanligt?
Följande statusuppdatering har florerat på Facebook de sista dagarna:
I år har vi 4 ovanliga datum:1/1/11, 1/11/11, 11/1/11, 11/11/11.
Något annat ovanligt: Ta dina två sista siffror från ditt årtal du föddes (1900-talet).
(Typ 1965=65) och lägg till hur gammal du blir i år och summan slutar med: 111
Visst är det märkligt?
Kolla här, i år är det 2011, jag är född -62 och jag blir då således 49 i år. 62 + 49 =111. Otroligt, tre ettor!
Nästa år blir jag 50 år och då är det år 2012. 62 + 50 = 112. Va! Fantastiskt, det är ju larmnummret. Det måste helt enkelt betyda något.
År 2022 blir jag 60 år, undrar om det betyder något. 62 + 60 = 122 Hmmm.....njae, kanske inte.
År 2029 då? 62 + 67 =129 Ja men titta! 129 måste betyda att jag går i pension!
Men ni ser mönstret va?
Vad jag försöker säga är att det är inte något som helst ovanligt med detta. Det är ju för bövelen bara grundskolematematik! Det är så du håller reda på hur gammal du blir.
Ja men den första ettan då? Varför blir det 111 och 112 osv har jag sett någon skriva. Eeehhhh skillnaden mellan 1900 och 2000 naturligtvis!
Det enda "ovanliga" eller kanske roliga datumet som har varit de sista året var den 10 Oktober förra året. Med vårat sätt att förkorta det datumet blir det 101010.
Om man tittar på det som en binär siffra och konverterar det till decimalt blir det 42! Och det är ju som alla vet svaret på den ultimata frågan om Livet Universum och Allting.
Sanna Ehdin, FAIL
Sanna Ehdin, årets förvillare år 2000 gjorde mig ganska upprörd idag. I ett försök att vara inspirerande och hylla människan inneboende kraft lyckades hon bara vara nedlåtande gentemot personer med funktionshinder.
Hon började gråta av rörelse när hon såg en kille i rullstol åka förbi under Los Angeles Marathon. Som om hon tänkte, "-Oooohhh titta på den stackars killen utan ben! Tänk att han kan åka så långt i sin stol, visst är han väl duktigt....stackars människa."
Sådan attityd gör mig förbannad. Hade du frågat killen själv så ser han sig säkert som vilken idrottare som helst. En kille som gör sitt yttersta för att prestera det bästa han kan utifrån de förutsättningar han har. Precis som vilken som helst av dom andra 10 000-tals löpare som var med i loppet.
Personer med funktionsnedsättning är helt vanliga personer, precis som du och jag.
Jag lämnade en kommentar på hennes blogg, men eftersom den är modererad är nog risken att min kommentar publiceras obefintlig.
Däremot lämnade signaturen DucWim en kommentar som sammanfattar allt om man läser versalerna i hans/hennes kommentar, det var briljant!
Hon började gråta av rörelse när hon såg en kille i rullstol åka förbi under Los Angeles Marathon. Som om hon tänkte, "-Oooohhh titta på den stackars killen utan ben! Tänk att han kan åka så långt i sin stol, visst är han väl duktigt....stackars människa."
Sådan attityd gör mig förbannad. Hade du frågat killen själv så ser han sig säkert som vilken idrottare som helst. En kille som gör sitt yttersta för att prestera det bästa han kan utifrån de förutsättningar han har. Precis som vilken som helst av dom andra 10 000-tals löpare som var med i loppet.
Personer med funktionsnedsättning är helt vanliga personer, precis som du och jag.
Jag lämnade en kommentar på hennes blogg, men eftersom den är modererad är nog risken att min kommentar publiceras obefintlig.
Däremot lämnade signaturen DucWim en kommentar som sammanfattar allt om man läser versalerna i hans/hennes kommentar, det var briljant!
Den långa väntan
06:03 SMS från 
hustrun som talade om att hon blivit väckt och skulle få lugnande och smärtstillande för att sedan rullas ner på operation.
hustrun som talade om att hon blivit väckt och skulle få lugnande och smärtstillande för att sedan rullas ner på operation.
12:01 Samtal med uppvaket. Hustrun sover och op gick bra.
12:11 Ringer runt till släkt och vänner.
12:59 Anländer till Spine Center och sätter mig i fikarummet på avdelning 72 för att vänta på att hon vaknar.
13.55 Mobilen ringer och det är hustrun som ringer från uppvaket. Tårarna kommer.
14:07 En snäll sköterska kommer och säger att jag får komma in på uppvaket och träffa hustrun en liten stund. Tårarna kommer igen. Hon är så tapper, vacker och trött.
15:05 Sitter i fikarummet och väntar på att hustrun skall få komma in på salen.
Den långa väntan har börjat. Sitter på avd...
Den långa väntan har börjat. Sitter på avdelning 72 och väntar på att hustrun skall vakna nere på Uppvaket.
Hustrun ligger på Uppvaket och sover. Op h...
Hustrun ligger på Uppvaket och sover. Op har gått bra och jag är på väg dit nu.
Ja men då så.
Då är vi inloggade på Spine Center i Upplands Väsby. Ett modernt sjukhus med gratiis WiFi för patienterna. Jag är inte så där väldigt bevandrad i hur det brukar fungera på sjukhus, men jag har ju sett Scrubs så någon liten aning tror jag mig ha.
Jag har fått många av mina fördomar bekräftade. Kirurgen vi träffade var asocial och lätt nedlåtande. Helt klart en person som inte valt sitt yrke för att han gillar att träffa människor, ja om dom inte ligger nedsövda då förstås. När hustrun sa att det enda som hjälpte henne var att jag masserade henne svarade kirugen lite nedlåtande att, Nej det hjälper inte. Massage kan inte bota diskbråck eller Spinal Stenos!
Jamen det förstår väl vi också, däremot kan det ju hjälpa mot smärtan, orsakad av spända muskler, orsakad av diskbråck.
Med den arroganta attityden måste han vara en lysande kirurg och vi känner att hustrun är i kompetenta händer.
Resten av personalen vi har träffat har varit helt underbara. Mjuka, glada proffesionella tjejer och killar som helt klart har valt sitt yrke för att dom vlll jobba med och för människor.
Vi ser fram emot morgondagen med spänning och tillförsikt!
(bilden föreställer frost och är ett internt skämt)
Jag har fått många av mina fördomar bekräftade. Kirurgen vi träffade var asocial och lätt nedlåtande. Helt klart en person som inte valt sitt yrke för att han gillar att träffa människor, ja om dom inte ligger nedsövda då förstås. När hustrun sa att det enda som hjälpte henne var att jag masserade henne svarade kirugen lite nedlåtande att, Nej det hjälper inte. Massage kan inte bota diskbråck eller Spinal Stenos!
Jamen det förstår väl vi också, däremot kan det ju hjälpa mot smärtan, orsakad av spända muskler, orsakad av diskbråck.
Med den arroganta attityden måste han vara en lysande kirurg och vi känner att hustrun är i kompetenta händer.
Resten av personalen vi har träffat har varit helt underbara. Mjuka, glada proffesionella tjejer och killar som helt klart har valt sitt yrke för att dom vlll jobba med och för människor.
Vi ser fram emot morgondagen med spänning och tillförsikt!
(bilden föreställer frost och är ett internt skämt)
Det är nära nu.
Om vi skall försöka bli lite allvarliga nu.
Det är väldigt nära till det största som hänt oss under den sista tiden. Vi åker snart ner till Spine Centre i Upplands Väsby, Löwnströmska sjukhuset. Det är dax för hustruns stora operation. Hon skall bli stelopererad i ländryggen, det är de tre nedersta kotorna som är helt slut och som skall stagas upp.
Mitt jobb under veckan blir att vara stöttepelaren och försöka se till att hustrun har det så bra och tryggt hon bara kan. Vi räknar med att bli kvar på Spine Centre över helgen och när vi kommer hem blir det jag som får ta hand om hela ruljansen här hemma. Inte för att det är någon större skillnad mot hur det har varit det sista året. Hustrun har i stort sett varit sängliggande i ett år och det har fallit på min lott att sköta det mesta.
Hustrun är envis, tålmodig, tapper och stoisk (och gudomligt vacker) så hon envisas ibland med att städa, tvätta, laga mat eller gå ut med hundarna. Resultatet av det brukar bli att hon blir helt utslagen ett par dagar. Men någonstans är det värt det, jag tror att känslan av att kunna hjälpa till här hemma är viktig för henne. Även om jag tittar strängt på henne när hon är uppe och skruttar för mycket så känns det bra för henne att kunna hjälpa till.
Nu gnäller jag inte över att får göra så mycket här hemma. Mitt liv är en dans på rosor i jämnförelse med att ha en förlamande smärta i ryggen. Fast det är sant, ibland har jag kanske önskat att tonåringen kunde hjälpa till lite. Men hey, jag har fött upp två tonåringar tidigare så jag vet hur svårt det kan vara att få någon konstruktiv aktivitet från det hållet.
Men som sagt, jag gnäller inte. Inte mycket i alla fall, och inte högt.
Det är väldigt nära till det största som hänt oss under den sista tiden. Vi åker snart ner till Spine Centre i Upplands Väsby, Löwnströmska sjukhuset. Det är dax för hustruns stora operation. Hon skall bli stelopererad i ländryggen, det är de tre nedersta kotorna som är helt slut och som skall stagas upp.
Mitt jobb under veckan blir att vara stöttepelaren och försöka se till att hustrun har det så bra och tryggt hon bara kan. Vi räknar med att bli kvar på Spine Centre över helgen och när vi kommer hem blir det jag som får ta hand om hela ruljansen här hemma. Inte för att det är någon större skillnad mot hur det har varit det sista året. Hustrun har i stort sett varit sängliggande i ett år och det har fallit på min lott att sköta det mesta.
Hustrun är envis, tålmodig, tapper och stoisk (och gudomligt vacker) så hon envisas ibland med att städa, tvätta, laga mat eller gå ut med hundarna. Resultatet av det brukar bli att hon blir helt utslagen ett par dagar. Men någonstans är det värt det, jag tror att känslan av att kunna hjälpa till här hemma är viktig för henne. Även om jag tittar strängt på henne när hon är uppe och skruttar för mycket så känns det bra för henne att kunna hjälpa till.
Nu gnäller jag inte över att får göra så mycket här hemma. Mitt liv är en dans på rosor i jämnförelse med att ha en förlamande smärta i ryggen. Fast det är sant, ibland har jag kanske önskat att tonåringen kunde hjälpa till lite. Men hey, jag har fött upp två tonåringar tidigare så jag vet hur svårt det kan vara att få någon konstruktiv aktivitet från det hållet.
Men som sagt, jag gnäller inte. Inte mycket i alla fall, och inte högt.
Ja men eller hur!
Ointelligenta är mer benägna att lämna kommentarer. Allt enligt en ny forskarstudie. Det är precis som jag alltid trott
Det är ju inte så konstigt då att jag nästan aldrig har några kommentarer på min blogg, för mina läsare kommer helt klart från den del av befolkningen vars intelligenskvot ligger klart över genomsnittet.
Andra bloggar jag läser, som tex Bloggfrossa, På slak lina, Prankmonkey, Philip Wildenstam och Anna Björklund bara för att nämna några, har också ganska så tunt i kommentatornsfältet.
I alla fall om man jämnför med Kissie, Kenza, Fokie och allt vad dom där bloggprinsessorna heter. Där kommenteras det minsann för fullt.
Studien har en viss tyngd eftersom den är publicerad i en vetenskaplig facktidning och artikeln är från Svenska Dagbladet.
Eller vänta nu......Dagens Svenskbladet?
Jahaja, det kunde man ge sig faen på, aldrig får man vara riktigt glad. Det var för bra för att vara sant.
(Bilden lånad från en annan artikel hos svenskbladet.se som handlade om bästa trettondagsspriten)
Det är ju inte så konstigt då att jag nästan aldrig har några kommentarer på min blogg, för mina läsare kommer helt klart från den del av befolkningen vars intelligenskvot ligger klart över genomsnittet.
Andra bloggar jag läser, som tex Bloggfrossa, På slak lina, Prankmonkey, Philip Wildenstam och Anna Björklund bara för att nämna några, har också ganska så tunt i kommentatornsfältet.
I alla fall om man jämnför med Kissie, Kenza, Fokie och allt vad dom där bloggprinsessorna heter. Där kommenteras det minsann för fullt.
Studien har en viss tyngd eftersom den är publicerad i en vetenskaplig facktidning och artikeln är från Svenska Dagbladet.
Eller vänta nu......Dagens Svenskbladet?
Jahaja, det kunde man ge sig faen på, aldrig får man vara riktigt glad. Det var för bra för att vara sant.
(Bilden lånad från en annan artikel hos svenskbladet.se som handlade om bästa trettondagsspriten)
