Idag är det myggfritt som vi säger här uppe. Minus 20 grader. Klart, fint och vindstilla är det i alla fall.

I morse eldade jag i vedspisen och kokade (ja eller värmde då) risgrynsgröt. Det blir så härlig värme i köket av vedspisen.

Sambon firrar runt i vårt lilla hus och städar undan lite julsaker. Själv gruvar jag mig för att gå ut och slå på skor på vårat lilla russ. Ja, lilla och lilla föresten. Han är så tjock så han knappt får plats i sitt täcke.

Men det är som sagt minus 20 ute och även om det inte är så kallt i stallet så är det tillräckligt kallt för att jag skall gruva mig. Har iaf varit ut och hämtat verktygen från stallet så dom får värma på sig lite. Om jag gruvar mig lite till så kanske det blir för mörkt för att sko och då får jag ta det på tisdag när jag är ledig istället........



Hästarna står och vill bli insläppta. Så nu får det vara färdiggruvat!

Ja vad tusan har jag gjort i vecka kan man undra sig.

Förutom att jag har haft en släng av influensa med feber och allmänt elände, ett par dagar av ryggskott och en massa snöskottning så har jag spikat upp en ny box i stallet.



Innan ni säger något så vet jag att man skall ha galler för fönstret och det är på gång!

Nya ponnyn kom i lördags.Hon heter Indy.  Ja kom och kom, vi var och hämtade henne. Tonåringen är lycklig, Indy är lycklig, det snöar inte längre så jag är också lycklig.

Egentligen borde jag skriva om dagen som idag är ett minne blott. Den har varit ganska så händelserik. Sambon, jag och ett antal av barnen har varit rasrepresentanter för Malteser på HUND2008. Men alla upplevelser är inte smälta ännu och äventyret fortsätter i morgon så jag ber att få återkomma till denna händelse. Ett litet kort kan ni få så länge.
Hmmm...datumet på kameran är inte riktigt rätt inställt ser jag men wtf.

Tänkte återge lite hur det är att vara Månskensbonde eller vad det nu var någon kallad mig för.

En snabb bakrgrund ger vid handen att vi bor "ute på landet" med 5 hundar, 5 katter och två hästar.

I mitten på veckan snöade det rejält i två dagar så säsongens första tröstlösa flyttning av snö har med hjälp av det eviga mantrat "se det som träning, se det som träning" genomförts.

Så vad gör man då som inbiten djurägare efter två dagars ymmnigt snöande?

Jo, man beslutar sig att trotsa snökaoset, sätta sig i bilen och köra 15 mil för att titta på och provrida en häst! Naturligtvis är objektet i fråga totalt oemotståndlig vilket resulterar i att så fort vi är hemkommna från HUND2008 måste jag sätta på mig snickarbyxorna och bygga ut stallet så vi får plats med Indy som hon heter.

Nu är detta inte så omständigt som det kanske kan låta. Vi har ett utrymme på 240 m2 som tidigare varit hönseri där man ganska enkelt smäller upp en box eller två.
Sysslolös är man aldrig, det är ett som är säkert!

Ordningen är återställd!

Idag har Max "bitit upp" tre katter, hittat spinn i sängen och fösökt gosat, slickat i smörpaketet och varit allmänt omöjlig!

Det är tur att han har guldögon och hjärta i pannan......



Jag har placerat min blogg i Edsbyn på bloggkartan.se!

Jag har tidigare skrivit om att vi har ett gäng katter, närmare bestämt 5 stycken. Eftersom sambon och jag bägge älskar djur och bor på landet så är det inget konstigt med det.

De flesta av katterna är exelenta råttjägare och fyller sin arbetsfunktion med bravur. Zelda som är vår blyertsgråa långhårskatt blev i somras livrädd för en liten ödla så henne tänkte jag reklamera men hon är så söt och go så hon är kvar fortfarande.

I början på sommaren var vi till Hedsta utanför Hudik och inhandlade två bedårande kattungar, Vi blev då informerad att killen som heter Max var lite bråkigare än syrran som vi döpte till Flisan.

Efter endast en dag hemma så insåg vi att uttrycket "lite bråkigare" var en underdrift av monumentala mått. Max har farit runt ute och inne som en virvelvind, han älskar att gosa och "hittar spinn" överallt  men har inte tålamod att ligga still någon längre stund, för det mesta sitter han och sover för att snabbt kunna vara på språng. Vi brukar säga att han måste lida av någon bokstavskombination som gör att han har koncentrationsproblem.
Men han är alltid förlåten för alla hyss han gör. Han är en randig korthårskatt och teckningen bildar faktiskt ett hjärta mitt uppe på pannan och han har de mest fanstastiska guldfärgade ögon jag har sett på en katt.
Det är omöjligt att inte älska honom!

Max syster Flisan är en brunmelerad liten långhårsfröken som inte har gjort något väsen av sig alls. När hon leker sker det väldig stillsamt och hon fäller aldrig ut klorna om man busar lite med henne. När hon vill gosa kommer hon lugnt och fösiktigt och lägger sig i närheten av en och är helt nöjd med det.

Nu börjar kattungarna bli könsmogna och vi började med att kastrera Max och våran förhoppning var väl att han som alla andra kastrerade hankatter skulle lungna ner sig lite och kors i taket! Han har faktiskt blivit mycket lugnare.

Men till våran förfäran han nu Flisan på bara några dagar genomgått en total personlighetsförändring. Hon far runt som skrutt i huset, hoppar upp på arbetsbänken i köket och puttar ner saker på golvet. Hon anfaller helt oprovocerat oskyldiga stackars fötter och tår som hon med liv och lust sätter klorna i.

Så för oss hårt prövade Husse och Matte är nivån på bus och stök genererat av kattungar status quo!
 

Det är väldigt viktigt att katterna alltid har tillgång till färskt vatten!
Det var väl bland det första man lärde sig när man skaffade katt. Alltid Färskt Vatten!

Hur noga katterna själva är när det gäller detta med färskt vatten kan väl diskuteras.

Dom är väldigt uppmärksamma när man står och gör i ordning deras mat. Allt måste ju gå rätt till!
Eftersom man är rädd om sina katter så diskas naturligtvis vattenskålarna ur varje dag och torkas rena och torra. Innan man fyller på skålarna låter man vattnet rinna ett bra tag så det blir kallt, färskt och gott! (duktig husse)

Men vad gör dom små krypen då? Så fort man har släppt ut dom springer dom genast till närmaste vattenpöl och lapar glatt i sig regnvatten!

Ibland verkar dom hellre föredra tre dagar gammalt regnvatten ur gyttjig vattenpöl än det färska vatten som serveras ur därför avsedd hygienisk vattenskål.

Go figure!

Går det att uppfostra katter?

Ja, någonstans har jag hört att en katt kan lära sig att förstå upp till 15 ord. Som sitt namn, mat, gå ut, sova, mat, fy, nej, sova, mat osv. Okay, det är säkert sant, sen om katten bryr sig om att reagera på det sätt som vi har tänkt oss på dom specifika orden det är en helt annan fråga.

I teorin finns det ett väldigt bra sätt att få katten att till exempel inte kloa på väggar eller andra ställen där dom inte skall kloa. Det är att fräsa åt dom som kattmamman gör när hon uppfostrar kattungarna, och det fungerar faktiskt ganska bra, i teorin.

Men hur är det egentligen i praktiken? tänk er följande cenario.

Ni sitter i soffan och tittar på TV, en av katterna far runt som en tok i vardagsrummet, en katt sitter på sin pidestal framför elementet och putsar sig, en katt ligger utslagen på ryggstödet till soffan och en katt sitter i fönstret och spanar på fåglar.

Katten som halkar runt på golvet får nog och springer fram till väggen för att vässa klorna på tapeten och du ger genast ifrån dig ett ilsket fräsande!

Resultatet blir att katten som sitter och putsar sig tittar förnärmat på dig och verkar mena att det faktiskt är hans skyldighet som katt att hålla pälsen vacker. Katten på ryggstödet vänder öronen mot dig, väntar på att det skall komma något mer, lägger sedan ena tassen över nosen och somnar om. Katten i fönstret börjar genast att putsa sig frenetiskt, tittar på dig med en oskyldig blick som säger:  Vaddå? Fåglar? Jag? Nejdå! Jag bara putsar mig, det är faktiskt min skyldighet som katt!

Katten som står med klorna djup begravda i tapeten tittar på också på dig och fortsätter sedan glatt att riva loss stora stycken av tapeten. För han vet ju att förra gången du fräste så satt han ju och putsade sig och det är ju faktsikt hans skyldighet som katt att hålla pälsen vacker. Så det där fräsandet som husse håller på med är inte mycket att bry sig om.