Är det bortkastad tid att läsa bloggar, tidningar, artiklar och andra texter på internet? Är en text bättre och har den ett högre värde för att den står i en bok eller i ett magasin? Föds empati ur möten med människor som är i samma fas som mig i livet? Hur kan jag i så fall känna empati för tex åldringar som far illa på långvård. Några tankar att fundera på kanske.

De här tankarna, och många andra väckes av en bloggpost jag läste för ett tag sedan. Jag läser en hel del bloggar och jag läser dom av olika anledningar. Vissa läser jag för dom är otroligt välskrivna, dessa läser jag mer för hur dom är skrivna än för vad som sägs i dom. Andra läser jag för att dom är roliga. Vissa guldkorn är både välskrivna och roliga.

Andra bloggar utmanar mig att tänka nya tankar eller får mig får mig att omvärdera vissa åsikter. Åter andra bloggar bekräftar mina åsikter, bloggar som jag ligger "i fas med". Det är alltid skönt att få bekräftelse, det är faktiskt livsnödvändigt.

Men det är dom "provocerande" bloggarna som får mig att utvecklas, det är dom som får mig att tänka på ett annat sätt än det invanda. Skulle jag bara läsa "bekräftelsebloggar" skulle jag stangera och det vill jag inte.

Det här är naturligtvis sant för mig, eftersom det är baserat på mitt sätt att vara, mitt sätt att fungera och tänka. Men bara för att det är sant för mig behöver det inte betyda att det är sant för alla.

Men det bästa sättet för mig att utvecklas är att föra diskussioner med min kloka hustru. Vi pratar ofta, mycket och länge. Hon och jag står på samma värdegrund men ser på saker från helt olika håll och jag lär mig alltid något när jag pratar med henne.

Jag hade egentligen tänkt skrivit om en annan, otroligt intressant fråga som restes i inlägget jag läste. Nämligen den om man kan vara skeptiker och samtidigt ha en gudstro? Jag har min åsikt ganska klar för mig och tänker skriva om det i nästa inlägg.