Jag har tidigare skrivit om att vi har ett gäng katter, närmare bestämt 5 stycken. Eftersom sambon och jag bägge älskar djur och bor på landet så är det inget konstigt med det.

De flesta av katterna är exelenta råttjägare och fyller sin arbetsfunktion med bravur. Zelda som är vår blyertsgråa långhårskatt blev i somras livrädd för en liten ödla så henne tänkte jag reklamera men hon är så söt och go så hon är kvar fortfarande.

I början på sommaren var vi till Hedsta utanför Hudik och inhandlade två bedårande kattungar, Vi blev då informerad att killen som heter Max var lite bråkigare än syrran som vi döpte till Flisan.

Efter endast en dag hemma så insåg vi att uttrycket "lite bråkigare" var en underdrift av monumentala mått. Max har farit runt ute och inne som en virvelvind, han älskar att gosa och "hittar spinn" överallt  men har inte tålamod att ligga still någon längre stund, för det mesta sitter han och sover för att snabbt kunna vara på språng. Vi brukar säga att han måste lida av någon bokstavskombination som gör att han har koncentrationsproblem.
Men han är alltid förlåten för alla hyss han gör. Han är en randig korthårskatt och teckningen bildar faktiskt ett hjärta mitt uppe på pannan och han har de mest fanstastiska guldfärgade ögon jag har sett på en katt.
Det är omöjligt att inte älska honom!

Max syster Flisan är en brunmelerad liten långhårsfröken som inte har gjort något väsen av sig alls. När hon leker sker det väldig stillsamt och hon fäller aldrig ut klorna om man busar lite med henne. När hon vill gosa kommer hon lugnt och fösiktigt och lägger sig i närheten av en och är helt nöjd med det.

Nu börjar kattungarna bli könsmogna och vi började med att kastrera Max och våran förhoppning var väl att han som alla andra kastrerade hankatter skulle lungna ner sig lite och kors i taket! Han har faktiskt blivit mycket lugnare.

Men till våran förfäran han nu Flisan på bara några dagar genomgått en total personlighetsförändring. Hon far runt som skrutt i huset, hoppar upp på arbetsbänken i köket och puttar ner saker på golvet. Hon anfaller helt oprovocerat oskyldiga stackars fötter och tår som hon med liv och lust sätter klorna i.

Så för oss hårt prövade Husse och Matte är nivån på bus och stök genererat av kattungar status quo!